Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/10

Damernas hus i Gerlesborg blev ett lyckat försök

De byggde en huslänga och införde kooperativ hyresrätt, pressade priserna och flyttade in. Här kan man inte bli rik på värdestegring, men väl på kamratskap och lite blir det över, sedan man sänkt hyrorna.

Redan 2014 började man smida planerna för denna nya typ av boende. Då bildades en kooperativ hyresrättsförening här i Gerlesborg och arkitekten Lena Jarlöv anlitades om projektledare. Tolv små bostäder, mest enrummare på mellan 30 - 50 kvadrat byggdes som radhus på en kommunal tomt man köpt. En lokal byggfirma anlitades som inte bara byggde radhuset utan hjälpte också till med att pressa priserna.

– Vi budgeterade bygget till 19 miljoner och startade en ekonomisk förening. Bygget kostade 16, så det är klart att vi ser det som en framgång att vi kunnat sänka hyrorna, berättar Lena Jarlöv som själv bor i ekobyn Skärkäll några km härifrån.

För ett år sedan hade man hanterat all byggbyråkrati, hittat hyresgäster, byggt klart och flyttat in. I tolv lägenheter bor det nu tolv kvinnor, som utöver en tusenlapp i engångssumma betalt 3 200 kronor per kvadratmeter lägenhetsyta - cirka 160 000 kronor för etta på 50 kvadrat eller 114 000 för en bostad på 35 kvadrat här i Hogslätts vänboende (som man döpt komplexet till).

Kärnan i idén

Till det kommer en månadshyra på cirka 5000 kronor. Skulle man flytta får man insatsen tillbaka. Själva idén är, att man inte kan tjäna pengar på inflation eller värdestegring.

Det är ju spekulation som gjort att små fina ställen som det här utarmas och går under, när ungdomar flyr fältet, menar Kerstin Holmer.

– Det är inte många som kan lägga upp flera miljoner för en ordinär bostad, som kostar så mycket på rund av läge och bostadsbrist. Nu är ju vi ganska gamla som flyttat hit till vänboendet. Men vi vill också visa upp den här finansieringsmodellen av bostäder som borde kunna locka hem unga familjer till småsamhällen, menar Kerstin Holmer.

– Att det bara blev kvinnor som flyttade hit var oplanerat. Kanske har äldre kvinnor lättare att anpassa sig till mindre ytor? Kanske har vi lättare än män att dela på arbete och umgås? Vi ska själva vara vaktmästare, säger Gunilla Rahm som bott här från starten.

Efter ett år finns en bostadskö hit kö med 30 -40 namn.

Det kanske är män som vill hit?

– Ha,ha,ha. Vi vet ju att det finns några i kön som kanske sålt sina hus eller blivit ensamma. Finessen med det är boendet är att man får nya vänner och blir som en stor familj