Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Trålfiske är förbjudet i flera skyddade marina naturområden. Fartyget på bilden har inget med överträdelserna att göra. Bild: arkivbild Sören Håkanlind

Fiskebrott kan hamna mellan stolarna

Misstänkta fall av otillåtet trålfiske i skyddade områden har inte anmälts av Havs- och vattenmyndigheten. – Det är komplicerat, menar Ingemar Berglund, enhetschef för fiskförvaltning på HaV.

Över hundra misstänkta fall av otillåtet trålfiske under årets första sex månader ska Havs- och vattenmyndighetens övervakningscentral ha iakttagit utan att anmäla misstanke om fiskebrott. Detta enligt Sveriges Radio som uppger att femtio misstänkta fall upptäckts i Kosterfjorden-Väderöfjordens trålfria zoner. I området Bratten minst lika många.

Zonerna är klassade som marina Natura 2000-områden.

I Brattens fiskefria zoner är yrkesmässig fiskeverksamhet förbjuden. I Kosterfjorden-Väderöfjorden krävs utbildning och licens för yrkesfiske.

Ingemar Berglund betonar att det handlar om möjliga, misstänkta fall.

– Har vi observerat ett fartyg inom ett förbjudet område gör vi en administrativ utredning. Har de gjort en överträdelse eller har de bara glidit in där av misstag? Frågan är om de gjort något olagligt som går att styrka, säger Ingemar Berglund.

Skärmbevakning

HaVs övervakningscentral i Göteborg bevakar fisket via skärm med hjälp av AIS, Automatic Identification System. AIS gör det möjligt att identifiera ett fartyg och följa dess rörelser i realtid. Båt som passerar ett skyddat område där trålfiske är förbjudet får inte ha fiskeverktyg i vattnet. Att fartyget gör mindre än 4 knop kan tyda på otillåtet trålfiske.

– Vi utövar tillsyn under fiskerilagstiftningen. I första hand är det Kustbevakningen som har huvudkontrollen över det som sker ute till sjöss, säger Ingemar Berglund som menar att det kan vara komplicerat att bedöma om en överträdelse har skett eller inte.

– Mellan de skyddade reven i Bratten till exempel är det ju bra fiske, men trångt.

Jonas Grevstad, stationschef vid Kustbevakningen Strömstad, håller med om att gråzonerna är många.

– HaV ser fartygen på skärmar men för att veta exakt vad som sker bör man vara på plats. Det blir problematiskt ibland. Bratten är ett stort område med kluster av fläckar där fiske är förbjudet. Däremellan får man snirkla sig runt för att fiska. Jag är övertygad om att de flesta vill göra rätt för sig. Men det är inte helt enkelt, säger Grevstad.

"Inte en strikt skyldighet"

Samtidigt tillstår han att fiskebrottet inte är något uppsåtsbrott, i likhet med fortkörning spelar det ingen roll om brottet skett oavsiktligt.

– Kustbevakningen anmäler alltid om vi misstänker ett fiskebrott.

Inget av de hundra möjliga fallen har anmälts för rättslig prövning.

Är det inte HaV:s skyldighet att rapportera misstankar om överträdelser?

– I fiskerilagstiftningen finns inte en strikt skyldighet att åtalsanmäla så som vid misstanke om brott enligt miljöbalken. HaV åtalsanmäler överträdelser, men för att få ärendet att gå till åtal krävs ofta att åklagaren får ett väl underbyggt underlag, säger Ingemar Berglund.

Fiske kan regleras med stöd av miljöbalken eller fiskerilagstiftningen.

Använder man miljöbalken går det att, som en föreskrift i beslutet om naturreservatet, helt eller delvis begränsa fiske.

Om fiske bedrivs i ett Natura 2000-område som kan innebära en betydande miljöpåverkan finns möjlighet att tillståndspröva fisket.

Källa: Havs och vattenmyndigheten