Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

"För att skolan ska kunna fortsätta behöver platserna fyllas", säger Elin Wikström som är verksamhetsledare på skolan.

Gerlesborgsskolan nedläggningshotad

Den stiftelseägda konstskolan i Tanum har kämpat med en dålig ekonomi under 2000-talet. Efter att utbildningsplatser stått tomma de senaste åren är skolans framtida existens i kommunen hotad.

Gerlesborgsskolan grundades redan 1944 av den Ronnebyfödde konstnären Arne Isacsson. Sedan dess har elever utbildats inom konst och kultur i den lilla Tanumorten.

Skolan drivs och ägs i dag av Gerlesborgsstiftelsen, och det finns även en filial av skolan i Stockholm. Men under 2000-talet har stiftelsen kämpat med en tuff ekonomi. 2016 sålde man fastigheter för 6,2 miljoner med förhoppning om att försäljningen skulle stabilisera läget men trots detta blöder skolan pengar.

Tomma elevplatser

Medan skolan i huvudstaden inte har några problem med att fylla sina studerandeplatser går det desto tyngre för Tanumskolan. Förra läsåret hade utbildningen tio tomma studerandeplatser och i år har den siffran ökat till 15.

Situationen har närmat sig ett läge där skolans framtid är hotad.

– Fyller en skola inte sina platser blir det tufft. Vi förlorar 90 000 kronor i bidrag per utebliven elev. Tio lediga platser innebär nästan en miljon. För att skolan ska kunna fortsätta behöver platserna fyllas, säger Elin Wikström som är verksamhetsledare på skolan.

Stiftelsen har signalerat till Tanums och Sotenäs kommun att utbildningen kan försvinna redan nästa år om situationen inte vänder. Något som Louise Thunström (S), oppositionsråd i Tanum, kallar ett jätteslag mot hela kommunen.

"Katastrof för Gerlesborg"

– Det drabbar hela kommunen men framförallt hade det varit katastrof för Gerlesborg. Med tanke på att bygden just nu utvecklas genom byggnation och kulturutövande så hoppas jag att skolan verkligen lyfter blicken och ser de samverkansmöjligheter som finns, säger Louise Thunberg.

Elin Wikström menar att det finns strukturella problem som ligger bakom situationen. Att allt färre söker till konstskolor överlag och att de på landsbygden har det extra svårt.

– Jag tror att det finns en förlegad idé om att det inte finns arbete inom konst men det finns arbeten i hög grad. Nio av tio elever från vår skola går vidare till estetiska högskolestudier. Att gå här kan vara första steget till att arbeta med exempelvis design eller spelutveckling, säger hon.

Louise Thunström menar i sin tur att skolan inte i tillräckligt stor grad ser sitt eget ansvar i situationen.

– Det är mycket prat om faktorer utifrån men jag tror att de måste anpassa sig till nutiden. Det går inte leva på gamla meriter, säger hon.