”Det är kvinnor och föreningar som driver Fjällbacka”.
Kommentaren kommer från Annika Torevi och Viktoria Widelius, som står utanför sina butiker mitt i Galärbacken. Vi är egentligen där av en helt annan anledning, men meningen väcker nyfikenhet. Vad betyder det – och stämmer det?
Där och då bestämmer vi oss för att komma tillbaka.
Arvet som lever vidare
Vid nästa besök står påskhelgen för dörren. När vi parkerar bilen och kliver ur märker vi en förändring sedan sist – butikerna har öppnat. Ett vårtecken i Fjällbacka.
Maria Tidstrand, som driver fyra butiker, säger att Fjällbackas kvinnliga entreprenörer verkar med hjärtat. De vill betyda något för platsen som betyder så mycket för dem.
Hon förvaltar ett familjearv. Butiken Rogers Fjällbacka grundades av hennes farmor på 1920-talet. Hon beskriver henne som en ”krutkvinna” med stort driv.
En annan som gått i familjens fotspår är Viktoria Widelius. Hon framhåller att det inte bara finns starka kvinnliga företagare i Fjällbacka utan också en stark samverkan.
Nya företagare i kustsamhället
Men alla har inte vuxit upp här.
Jenny Lind från Göteborg och Iara Norgren från Stockholm flyttade hit förra året. Båda startade verksamheter – Jenny en restaurang tillsammans med sin familj, Iara ett bed and breakfast.
– När vi gick runt och presenterade oss inför vår invigning var det ofta en kvinna stod längst fram och tog emot oss, säger Jenny Lind och fortsätter:
– Det känns som en ort som ligger i framkant, trots att den är liten.
Mörkertalet bakom statistiken
Bilden bekräftas också av Tanums kommun. Närmare 20 procent av invånarna i kommunen är företagare.
– Vi har 2 600 företag på knappt 13 000 invånare. Det är många kvinnor, men det finns också ett mörkertal, säger näringslivsutvecklaren Jenny Åslund.
Statistiken fångar alltså inte alltid hur företag faktiskt drivs i praktiken, menar hon.
– Det är fler kvinnor som driver företag än vad som syns i registren.
Jenny Åslund säger att att många kvinnliga företagare återfinns inom handel, service, restaurang och hotell. Samtidigt finns det undantag, till exempel Vasco i Fjällbacka, ett kemisk-tekniskt bolag med Lotta Kristiansen som vd.
Precis som Maria Tidstrand var inne på lyfter Åslund platsens betydelse.
– Här flyttar man till platsen, på andra håll flyttar man till jobbet och får platsen på köpet.
Hon beskriver Fjällbacka som en ort där det är lätt att samarbeta, hitta lösningar och inspireras av andra företagare.
– Man har väldigt engagerade och fina förebilder och då tror jag att tröskeln är väldigt låg till att själv förverkliga det man drömmer om.
En tradition som går längre tillbaka
När vi rör oss genom Fjällbacka framträder ett tydligt mönster, men frågan kvarstår: varifrån kommer det? För att förstå räcker det inte att stanna i nutiden.
Jienny Gillerstedt har i snart 16 år forskat om bortglömd kvinnohistoria på lokal nivå. Hon bekräftar att kvinnligt företagande är en stark tradition i Bohuslän.
Hon kopplar utvecklingen till mitten av 1800-talet, då mansbrist uppstod när många män emigrerade till USA. För att få ekonomin att fungera infördes flera nya lagar i Sverige som stärkte kvinnors rättigheter, bland annat näringsfriheten 1864 som innebar att både kvinnor och män kunde driva företag.
I Bohuslän går dock rötterna längre tillbaka än så.
– Redan innan lagförändringarna grundade Johanna Hammar Fjällbackas första handelsbod på 1830-talet.
Jienny Gillerstedt tror också att det var mindre normbrytande i kustsamhällen för kvinnor att starta företag, eftersom många män arbetade ute till havs.
– Männen var kanske inte lika närvarande i samhället, vilket gjorde att kvinnor tog plats och inspirerade andra kvinnor.
Mötena som blev en artikelserie
Mötena i Fjällbacka har nu resulterat i en artikelserie i fem delar: ”Kvinnorna som driver Fjällbacka”. Här lyfts delar av det kvinnliga företagandet som präglar den lilla kustorten. Vi får lära känna personerna bakom och vad som driver dem.
Tidigare har två kvinnor varit särskilt förknippade med Fjällbacka – succéförfattaren Camilla Läckberg och den historiska filmstjärnan Ingrid Bergman.
Förhoppningsvis kan den här artikelserien också ge en bild av de kvinnor som än i dag verkar i Fjällbacka och bidrar till ett levande samhälle.
