Den 26-årige mannen från Tadzjikistan som står åtalad för det brutala mordet i Hamburgsund den 27 januari tittade ner i bordet framför sig under större delen av rättegångsdagen. Mitt emot honom satt den mördade mannens två söner med blickarna vända mot den tilltalade. Den äldre brodern hade först hört på radion att en 26-åring gripits. Tankarna for då till Tadzjikiern som bott och arbetat hos fadern, men han hade svårt att tro att det skulle vara han.
– Ärligt så vet jag inte vad jag ska tro. Det finns ingen rimlig förklaring. Han behandlades som en familjemedlem, berättade han i domstolen.
Läs mer:Åtal: mördade mannen med 60 knivhugg
Efter beskedet om att hans för mördats hamnade han i chock. Livet vändes upp och ner.
– Jag pratade med far på söndagen, sen skulle vi höras på onsdagen. Men det blev aldrig så. Det är jobbigt att bli av med sin pappa, särskilt när någon annan tar sig rätten att ta hans liv, sa den äldre sonen.
26-åringen nekar inte till att ha mördat mannen, och berättade hur bråket i mannens hus uppstod: De hade diskuterat om lön, och om varför mordoffret hade sagt "jävla muslim." I köket hade mordoffret tagit tag om 26-åringens hals, som då såg en arbetskniv ligga på en köksbänk.
– Jag tog den. I huvudet blev allt dimmigt. Sen såg jag att jag hade kniven i handen och blod på kläderna. Han låg på golvet. Jag var i chock, berättade 26-åringen och fortsatte.
– Om jag inte haft kniven i handen hade jag aldrig trott att det var jag. Jag ville inte detta.
26-åringen berättade fritt och med egna ord sin version av händelseförloppet och om sin relation till mordoffret. Och han höll med om beskrivningen att han behandlades som en familjemedlem.
– Jag älskade honom mer än min egen far. Men inte lika mycket nu, eftersom det är på grund av honom jag sitter här. Ibland hatar jag honom, ibland hatar jag mig själv.
Han uppgav att han inte känner skuld för vad han gjort och att det inte var hans fel. I stället menade han att mordoffret blivit hjärntvättad till att säga saker om muslimer. 26-åringen hävdade dock att motivet inte alls ska ha varit religiöst, utan att det bottnade i hans rädsla att som papperslös bli utvisad ur Sverige. Något som han trodde att bråket skulle resultera i.
– Jag har jätteproblem i Tadzjikistan, jag kan inte återvända. Jag dör hellre här än där.
Rättegången fortsätter på onsdagen.
