"Jag tror ingen politiker kunde se in i kristallkulan. Men visst, vi sålde säkert för billigt", säger Bengt Mattsson, som var högste politiskt ansvarige för tiden för fastighetsaffärerna med Gerlesborgsskolan.
"Jag tror ingen politiker kunde se in i kristallkulan. Men visst, vi sålde säkert för billigt", säger Bengt Mattsson, som var högste politiskt ansvarige för tiden för fastighetsaffärerna med Gerlesborgsskolan.

Sålde billigt för att stötta skolan

När låghusen på Hogslätt såldes av Tanums kommun 2001 fick Gerlesborgsskolan en halv miljon kronor lägre pris än aktuella marknadsvärderingar.

ANNONS
|

Bengt Mattsson (då FP) var högst politisk ansvarig som ordförande i kommunstyrelsen när affärerna med Gerlesborgsskolan, om fastigheter på Hogslätt, gjordes upp.

Varför gick ni med på att sälja låghusen för drygt 1,3 miljoner när de värderades till 1,9? – Jag har inget bra svar på det mer än att det var ett sätt att stödja skolan. Men det var inte förtäckt. Det var ju ett öppet beslut i fullmäktige.

Gerlesborgsskolan var uppe ofta på sammanträdena eftersom det gick dåligt för dem, säger han.

Är det inte slöseri med skattebetalarnas pengar att sälja under marknadsvärde? – Jag har för mig att det stod ett par lägenheter tomma som inte var uthyrda och värdet påverkas av hur mycket det går att hyra ut. Vi hade ett överskott på lägenheter i kommunen och då kom Gerlesborgsskolan in och ville köpa.

ANNONS

Hur var det med det gamla ålderdomshemmet då, där gjordes ingen värdering alls? – Det är svårt att värdera en sådan byggnad. Vad ska den användas till? Men det var väl ingen politisk osämja kring det. Jag tror att det togs i full enighet.

Bengt Mattsson upplevde allmänt under sin period som kommunalråd att det saknades en tydlig struktur i kommunens förhållande till Gerlesborgsskolan och att det var oklart vem som bestämde och hur skolan ville utvecklas.

Läs mer:Skolan tjänade miljoner – på skattebetalarnas bekostnad

– De hade ambitionen att expandera och jag minns att vi gjorde vi en utredning om skolans framtid. En konsult var inne och tittade på det. En sak var till exempel att Gerlesborgsskolan var mer känd i Stockholm än i Bohuslän. Den var inte så förankrad i bygden.

Och försäljningen hände ihop med att kommunen skulle bygga nytt äldreboende så ni hade ingen nytta av det gamla ”hemmet”? – Ja och det var mycket diskussion i kommunen om att vi skulle ta bort det gamla utan att ersätta det. Tanken var att bygga nytt äldreboende i Hamburgsund i stället. Men det fanns en väldig opposition mot det i Gerlesborg.

En detaljplan upprättades till slut med nytt kommunalt äldreboende på Hogslätt och möjlighet för Gerleborgsskolan att ta över gamla ålderdomshemmet.

ANNONS

– Det fanns tidigare även skisser på att bygga på ängen nedanför ”hemmet” men det gick kommunen inte med på för man ville bevara miljön där.

Så fastighetsaffärerna var ett sätt för kommunen att stödja Gerlesborgsskolan? – Jag skulle vilja se det så. Kommunen ville inte lägga in pengar och binda upp sig i skolan på det sättet. De hade idéer och då var detta ett sätt så att de kunde utvecklas. Men vi gick in i detta med helt öppna ögon och såg det som en möjlighet att stödja skolan.

Hur tänker du efteråt nu när Gerlesborgsskolan fick så bra betalt för båda fastigheterna? – När jag ser tillbaka på vad vi sålde på 1990-talet så kanske man kan tycka att det var dåliga affärer. Men kommunen kunde köpa mark billigt på den tiden också för att sälja dyrare sedan. Så det gick åt båda hållen.

Han minns oron efter bostadsbubblan och det tog lång tid innan fastighetsmarknaden återhämtade sig.

– Jag tror ingen politiker kunde se in i kristallkulan. Men visst, vi sålde säkert för billigt.

Skulle ett privat företag ha behandlats likadant eller är förhållandet till Gerlesborgsskolan annorlunda? – Det är skillnad. Skolan är inte på en marknad utan är helt beroende av bidrag och elevavgifter. Så det är en begränsning. Det finns inget enkelt sätt för dem att öka intäkterna, säger Bengt Mattsson.

ANNONS
ANNONS