Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Vrakfyllt. Analysen av de sonarundersökningar (ekolodsbaserad teknik) som utfördes utanför Strömstad i våras visar att minst sex vrakdelar ligger längs med kusten.

Vrakdelar funna utanför Strömstad

Vrakdelar från 1700-talet ligger på havsbotten utanför Strömstad.

Det konstateras efter att arkeologen Thomas Bergstrand, Bohusläns museum, har analyserat de sonarundersökningar som utfördes i våras. Nu ska vraken undersökas ytterligare.

Den svenska flottan sänkte sina egna skepp utanför Strömstad år 1719, eftersom de riskerades att gå förlorade till danskarna. Sedan dess har många av fartygen legat kvar på havets botten. I maj, tidigare i år, inleddes en så kallad sonarundersökning av Strömstads redd, för att bekräfta de eventuellt kvarvarande delarna. Nu har arkeologen Thomas Bergstrand analyserat bilderna, och ja – det finns vrak i vattnet utanför hamnen.

– Totalt har vi drygt 100 olika indikationer. Man kan dock inte veta att allt är vrak, utan det kan vara vad som helst, berättar Thomas Bergstrand, marinarkeolog på Bohusläns museum.

Minst sex av dessa indikationer ska dock vara just vrak. Kanske ännu fler. De bekräftade vraken behöver inte nödvändigtvis vara från just 1719, men mycket pekar på det. Bland annat ska projektdeltagarna ha fångat något som liknar en tidstypisk kanon på bilder från en kamera som de skickade ner under ytan.

Det är Bohusläns museum som tillsammans med Medins biologi AB, Länsstyrelsen Västra Götaland, Strömstads historiska förening och Strömstads museum utför undersökningen. Exakt vilket skick de potentiella fartygen är i, är oklart.

– Ju sämre man ser vraken, desto bättre, skulle man kunna säga. Det som vi ser ligga på botten har antagligen bevarats sämre än det som ligger nedgrävt i sedimentet, förklarar Bergstrand.

Nu har projektdeltagarna samlat in all information, men med stor sannolikhet kommer de att göra ytterligare en sonarundersökning, vilken inriktar sig på de mest intressanta av de redan upptäckta indikationerna. Därefter, fram mot hösten, är det dags att påbörja dykningar i området. Någon skattjakt och bärgning av vraken är det dock inte frågan om, utan idén med hela projektet är att samla kunskap.

– Vi planerar inte något ingrepp. Det här projektet syftar till att gå ner och bekräfta det vi har trott. Vi vill koppla greppet om sänkningar 1719 och i möjligaste mån berätta om händelsen, berättar Thomas Bergstrand.

När all information är i hamn får projektgruppen ta ställning till hur det går att ta sig vidare. Ett alternativ skulle, till exempel, kunna vara att ge sig ut i skolorna och berätta om sänkningen 1719.

– Vi vet var den här projektplanen slutar, men vi vet inte alls var den här historien slutar, säger Thomas Bergstrand.