Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Heidi Rasmussen är chef för sektionen för ensamkommande flyktingbarn i Uddevalla och hon är en av dem som reagerat på det innehåll som sprids på Facebook om självmorden bland ensamkommande.

Ensamkommande hotar ta sitt liv

Oron ökar bland de ensamkommande ungdomarna i Bohuslän. Vissa barn har till och med hotat att ta sitt liv. "Det skulle kunna hända här", säger en integrationschef. På sociala medier sprids bilder som bidrar till den oroliga stämningen.

De senaste veckornas två självmorden, ett i Trollhättan och ett i Ed, har lett till en ökad oro bland ensamkommande ungdomar i Bohuslän. Det berättar flera chefer för Bohusläningen.
- Situationen är densamma i alla kommuner. Det är väldigt mycket oro, ledsna barn, barn som hotar begå suicid och som mår väldig väldigt dåligt av vad som hänt. Det sprids en rädsla när man ser att fler och fler kompisar utvisas, säger Bengt Mattsson, avdelningschef för individ- och familjeomsorgen i Lysekil.
- Jag vet vad som har hänt. Det är en verklighet och det skulle kunna hända här, jag är inte naiv med det, säger Anna Sarsten, integrationschef i Munkedals kommun.

Redan innan självmorden har ungdomarna haft en påfrestande situation: år av väntan på utredning och beslut, rädsla för plötsliga åldersuppskrivningar av Migrationsverket och avslag på ansökan om uppehållstillstånd.
- Väntan är svår för våra ungdomar, vår viktigaste uppgift är att vägleda till en meningsfull vardag. Vi försöker att möta varje ungdom individuellt, alla ungdomar hanterar sin situation på sitt sätt, säger Helen Jönsson, områdeschef för verkställigheten i Tanums kommun.
Samtidigt sprids information mellan ungdomarna på sociala medier och bidrar till att öka den oroliga stämningen. En bild föreställer en pojke som får vård efter ett självmordsförsök. Någon ställer frågan om vem som står på tur.

Heidi Rasmussen är chef för sektionen för ensamkommande flyktingbarn i Uddevalla och hon är en av dem som reagerat på innehållet.
- Det ligger förfärliga saker på facebook, säger hon.
- Helt klart märker vi av en ökad oro hos våra ungdomar. Tyvärr lever de afghanska killarna i tron att alla får avslag, och det stämmer inte riktigt. Vi märker också en oro utifrån de självmord som varit, men det är inte i lika stor omfattning, menar Heidi Rasmussen.
Personalen försöker nu hålla sig närmre ungdomarna för att vara tillgängliga och fånga upp samtal kring självmorden.
- Våra ungdomar är som alla andra ungdomar, det finns alltid några som mår lite sämre och någon har kontakt med psykiatrin, berättar Heidi Rasmussen.

Även på Orust är kommunen extra uppmärksam och har uppmanat skolans personal att vara observanta:
- Vi har extra vaksamhet på de ungdomar som vi misstänker mår dåligt eller om de snart ska till Migrationsverket Till exempel släpper vi inte iväg ungdomar till fotbollsträningen om vi tror att de mår dåligt, utan då skjutsar vi dem i bil och tar ett samtal med dem på vägen dit, säger Annika Westlund, verksamhetschef för individ och familjeomsorgen i Orust.

Enligt henne tar kommunerna sitt ansvar och växlar upp arbetet för att klara situationen. Däremot undrar hon om vården och psykiatrin står beredd:
- Vi är oroade över att det kanske inte finns en beredskap inom psykiatrin. Det går inte att rekrytera personal som börjar om tre månader, behovet finns här och nu, säger hon.

På fredagen slog också Emma Henriksson, KD, ordförande i riksdagens socialutskott, larm om det akuta läget. Hon säger till Sveriges Radio Ekot att alla resurser måste samlas för att hindra att fler barn tar livet av sig. Därför bjuder hon in Socialstyrelsen, Sveriges- Kommuner och landsting och ansvarig minister för att reda ut vad som ska göras.