Under hösten 2020 inledde tvåbarnsmamman och den 40-årige mannen sin relation och inom loppet av några månader flyttade paret ihop. Men redan på vårkanten 2021 dömdes mannen för olaga hot, misshandel och skadegörelse mot kvinnan. I stället för fängelse dömdes mannen till skyddstillsyn och en särskild behandlingsplan utformades. Frivården ansåg nämligen att mannen borde fortsätta det förändringsarbete han påbörjat sedan tidigare.
Mannen tillbringade åtta månader på ett behandlingshem med fokus på missbruk- och kriminalitetsproblematik. Paret fortsatte att hålla kontakten och planerade att bo tillsammans i norra Bohuslän när behandlingen väl var genomförd.
Av kraften i slaget så åkte mitt huvud in i väggen så att jag såg stjärnor
I december 2021 var mannen hemma på permission och i ett vansinnesutbrott misshandlade han tvåbarnsmamman genom att kasta en stol som träffade hennes ben. Våldet fortsatte med att han dunkade hennes huvud i ett köksskåp, innan han slutligen knuffade in henne i en vägg.
LÄS MER: Skallade sina barns mamma – gripen för barnfridsbrott
Trots återupprepande våldshandlingar fortsatte förhållandet och mannens kontrollbehov bestod. När 40-åringens behandling avslutats bodde paret ihop till och från under vintern och våren 2022 med kvinnans två döttrar från ett tidigare förhållande. Han hade kommit att bli som en bonuspappa för dem.
"Min första tanke rörde inte mig själv utan mina barn”
Under en vårkväll i början av maj i år kom kvinnan återigen att bli misshandlad av mannen – men den här gången låg hennes två döttrar och sov i bostaden.
– Av kraften i slaget så åkte mitt huvud in i väggen så att jag såg stjärnor. Det blixtrade till. Jag har ont på höger sidan huvudet, sade tvåbarnsmamman i förhör två dagar efter misshandeln.
Under misshandeln hotade mannen sin sambo till livet och sa att hon inte skulle komma att leva till att se morgondagen.
Han sa även: ”Jag kan ta ett långt straff, och jag kommer fucking att komma efter dig”. I samband med höga ljud vaknade kvinnans döttrar som i sin tur tog kontakt med en familjevän. Kvinnan och barnen lyckades ta sig ut ur bostaden, och mannen greps av polis kort därefter.
– Jag blev livrädd, min första tanke rörde inte mig själv utan mina barn, att de skulle behöva uppleva det, berättade kvinnan i polisförhör.
Mannen satt frihetsberövad i väntan på sin dom sedan i maj, och för bara några veckor sedan dömdes han till ett 21 månader långt fängelsestraff för flera fall av misshandel, olaga hot och grov kvinnofridskränkning.
Eftersom barnen varit i bostaden under misshandeln döms han även för barnfridsbrott, med skyldighet att betala skadestånd till kvinnan och hennes två barn.
Sedan tidigare förekommer 40-åringen ett 20-tal gånger i belastningsregistret. Till stor del rör det sig om domar avseende våldsbrottslighet och kontaktförbud i förhållande till flera olika kvinnor.
Uddevalla och Tanum sticker ut
Lite mer än ett år har gått sedan barnfridsbrottslagen trädde i kraft och den 40-årige mannen som dömdes i Uddevalla tingsrätt i slutet på juli är ytterligare en siffra i polisens statistik.
Sedan i fjol har 126 anmälningar om barnfridsbrott rapporterats i Fyrbodal. Uddevalla sticker ut i Bohusläningens upptagningsområdet med 32 fall, medan Tanums kommun inte har några inrapporterade fall över huvud taget.
Generellt kan man säga att det alltid varit förknippat med skam
Brott mot särskilt utsatta brottsoffer är generellt komplexa utredningar, då det är brott som ofta sker bakom stängda dörrar i hemmet. Nu när de utsatta barnens rättsliga status förändrats från vittne till målsägande innebär det att polisen kan arbeta med barnförhör på ett annat sätt än tidigare.
– Det är något som medför att brott även kan styrkas genom barnens iakttagelser och därmed kan bidra till att fler ärenden får en rättslig prövning, säger Jesper Rieck, chef för utredningssektionen på polisen i Fyrbodal.
Att misstänkas för brott mot sina nära anhöriga är generellt sätt förknippat med skam, menar Jesper Rieck.
– Erfarenheten från en av våra mest rutinerade utredare är att främst de misstänkta, men även målsägande, ofta förnekar att barnen ska ha sett eller hört någonting av våldet.
Hur polisen i Fyrbodal arbetar med särskilt utsatta brottsoffer
Inom polisområdets utredningssektion finns det i dag två specialistgrupper med grova brottsutredare som har ett särskilt ansvar att utreda brott mot särskilt utsatta brottsoffer.
Dessutom får samtliga nya poliser i Fyrbodal en praktikperiod där utbildning varvas med praktisk erfarenhet av att arbeta med relationsärenden.
Syftet att de ska rustas inför sitt kommande uppdrag i yttre tjänst där man utför de viktiga förstahandsåtgärderna i alla ärenden.
Utvecklingen fortgår och nästa steg är att ytterligare utveckla det brottsförebyggande arbetet inom området.
Källa: Polisen i Fyrbodal.
Ganska få ärenden redovisas till åklagare
Jenny Helmbro, gruppchef för grova brott i Fyrbodal med inriktning på brott mot barn och brott i relation, menar att polisen i samband med barnfridsbrottslagen fått ytterligare ett led i utredningsfasen. Och generellt är det ganska få av de barnärenden som anmäls som redovisas till åklagare.
Vi satsar mycket på särskilt utsatta brottsoffer
– Det beror bland annat på att det kan vara svårt att precisera när, var och hur en händelse har inträffat. Det räcker inte alltid med att ett barn berättar att han eller hon blivit utsatt för exempelvis misshandel. Vi behöver ofta styrka brottet med ytterligare stödbevisning.
– I ärenden med barnfridsbrott blir det ytterligare ett steg att utreda och då behöver vi ha stödbevisning i flera delar, både i grundbrottet och barnfridsbrottet. Kan vi inte bevisa grundbrottet har vi heller inget barnfridsbrott.
LÄS OCKSÅ: Närmare 9 000 anmälningar om barnfridsbrott
”Ärenden där barn är målsägande är alltid prioriterade”
Polisens arbetsuppgifter har utökats och ibland får vissa barnfridsbrott lägre prioritet om grundbrottet är av mindre allvarlig karaktär. Många gånger behöver de styrka grundbrottet innan de ens håller ett förhör med barnet.
– Ibland behöver vi prioritera ärenden på ett annat sätt än tidigare till följd av barnfridsbrottet. Ärenden där barn är målsägande är alltid prioriterade och ska hanteras skyndsamt, men är grundbrottet av mindre allvarlig karaktär kan det ibland hända att ärendet får något lägre prioritet än om barnet varit direkt utsatt för brott.
Texten fortsätter efter statistiken.
Hur går det till när ni håller barnförhör?
– När vi håller barnförhör i ärenden vi utreder är vi väldigt noggranna. Det är viktigt att man håller en hög och bra nivå på de förhören för att det är det materialet som spelas upp i rättegång, och barnförhörsledarna har en speciell utbildning för att hålla sådana förhör.
Av 126 anmälda barnfridsbrott är 31 redovisade till åklagare i Fyrbodal – hur ser du på den statistiken?
– Det är en bra siffra som jag är nöjd med. I den här typen av ärenden är åklagare alltid förundersökningsledare och de som fattar beslut hur vi ska redovisa ärendet. Av alla de som redovisas så blir det dom i över 90 procent.
– Lagen ligger helt rätt i tiden och vi satsar mycket på särskilt utsatta brottsoffer, säger Jenny Helmbro, gruppchef för grova brott i Fyrbodal med inriktning på brott mot barn och brott i relation.
Barnfridsbrottslagen
• Det är straffbart att utsätta ett barn för att se eller höra vissa brottsliga gärningar, såsom vålds-, frids- och sexualbrott, i en nära relation.
• Den person som står för exempelvis våldet i en nära relation riskerar att misstänkas även för barnfridsbrott om barnet på något sätt bevittnat våldet.
• Man räknas som barn upp till 18 års ålder
• Straffet blir fängelse i upp till två år. Vid grovt brott fängelse i lägst nio månader och högst fyra år. För ringa brott finns en särskild straffskala med böter till fängelse högst 6 månader.
• Den särskilda rätt till brottsskadeersättning som funnits för barn som bevittnat brott ersätts med samma rätt till skadestånd som alla andra barn som utsätts för brott.
• Lagen trädde i kraft den 1 juli 2021.
• Ett år senare har närmare 9 000 anmälningar om barnfridsbrott inkommit till polisen. Under samma period har närmare 1 000 åtal väckts där barnfridsbrott varit en av åtalspunkterna.
• Uppskattningar visar att 200 000 barn i Sverige lever med våld i hemmet, men mörkertalet är stort. De fall som upptäcks är främst de fall där barnet självt blir utsatt.
Källa: Polisen, Sveriges radio.
