Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/14

Denna artikel ingår för dig som är kund.

EU-valrörelsen inleddes med debatt på Östrabro

Drygt två månader är det kvar. På torsdagen varvade EU-valrörelsen upp i och med en debatt på Östraboskolan i Uddevalla.

Ingången till Östraboskolan var belamrad med bokbord och flygblad. Ungdomsförbunden till de flesta av de nio partier som finns representerade i Europaparlamentet för svensk del hade kommit för att ragga medlemmar och röster.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Samtidigt, i skolans aula, hade politiker och parlamentskandidater från samtliga partier samlats på scen för att diskutera EU-valet som genomförs 26 maj.

På agendan stod stora och tunga frågor som klimat, migration, jämställdhet samt utbildning och arbete.

– Man försöker anpassa det för att göra det begripligt, säger centerpartisten Kristina Jonäng, den enda av politikerna från Uddevalla.

– Gör man det för krångligt blir det nog bara ointressant. Sedan försökte jag fokusera på lokala frågor, vilka frågor som är intressanta för oss här i Uddevalla.

"Tycker det var väldigt spännande"

Elisa Ejdfors Olsson är elev på skolan.

– Jag tycker att det var väldigt spännande att få se hur de olika politikerna ställer sig till olika sakfrågor. Det är fortfarande lite svårt att veta vad man ska rösta på, men jag får läsa in mig.

Inte heller Erik Blomqvist, även han elev, visste riktigt vad han skulle rösta på.

– Jag har inte läst så mycket, jag får försöka sätta mig in i det innan jag ska rösta. Jag vet inte riktigt vilka frågor som är viktigast, det är många som är viktiga. Men det lutar väl åt något parti.

I varje ämne som behandlades i debatten valdes två eller tre partier ut för att i huvudsak vara de som debatterade – även om övriga partier fick en minut på sig att kommentera när den debatten var över.

"Här sitter alla förstagångsväljare"

Kristina Jonäng, centerpartisten som kandiderar till parlamentet, uppskattade att skolan tagit initiativ till debatten.

– I den här lokalen sitter alla förstagångsväljare på skolan. Det är väldigt bra att man tagit in det i undervisningen. Man kan inte begära att eleverna ska bege sig till ett torgmöte på en eftermiddag. Skolan har ett stort ansvar. Kommunen har också lagt ut information om den här debatten på sin hemsida, det är jättebra, säger hon.

De stora skillnaderna som märktes i debatten var i frågor om migration och klimatet.

– Sverige står för en promille av jordens utsläpp. Ska man lägga en miljon på åtgärder för klimatet får man mycket mer per satsad krona om man lägger dem i exempelvis Kina, sa sverigedemokraten Charlie Weimers i debatten och betonade vikten av att bygga nya kärnkraftverk.

"Det är framtiden som avgörs"

Miljöpartiets Jakop Dalunde menade däremot att klimatåtgärder måste ge resultat redan nu. Ett kärnkraftverk tar 20 år att färdigställa, menade han.

– Det kommer stå om oss i historieböckerna. Mänskligheten har funnits i hundra tusen år och kommer förhoppningsvis finnas kvar i hundra tusen år till. Men då måste det vara fokus på klimatet nu.

Eleverna Lisa Bengtsson, Ellen Benholm och Jennifer Norberg var inne på samma spår som Dalunde.

– Det är framtiden som avgörs. Miljöfrågorna är de viktigaste, säger Ellen Benholm.

– Jag vill att det ska bli enklare att åka tåg, fyller Jennifer Norberg i.

De tyckte dock allihop att EU-valet är krångligt och svårt att förstå sig på.

– Det är en del jag inte förstår, säger Ellen Bergholm.

– Man får massa, massa info hela tiden, så man vet inte var man ska börja. Jag vill få en enkel sammanfattning, säger Lisa Bengtsson.

26 maj hålls val till Europaparlamentet. Sverige har 21 platser, en ökning med ett mandat sedan Storbritannien aviserade att man skulle lämna unionen.

Nio svenska partier sitter i parlamentet. Det är de åtta riksdagspartierna plus Feministiskt initiativ.

Den åttonde maj börjar förtidsröstningen i Sverige och man kan rösta fram till och med valdagen till klockan 21.

Valdeltagandet i EU-valet är historiskt sett lägre än det till riksdagen. 2014 röstade drygt 50 procent av de röstberättigade till Europaparlamentet, samtidigt som 87 procent röstade valet till riksdagen.