Dalande kurva. De första åren med den nya lagen var det betydligt fler som fälldes för sjöfylleri än vad det hittills har varit 2016.
Dalande kurva. De första åren med den nya lagen var det betydligt fler som fälldes för sjöfylleri än vad det hittills har varit 2016.

Få döms för sjöfylleri i Bohuslän

Efter drygt fem år med den nya lagen om sjöfylleri börjar den ge resultat. Det visar färsk statistik. Sjöåklagaren James von Reis tror att lagen har påverkat de flesta – men inte alla.

ANNONS
|

När den nya lagen om sjöfylleri trädde i kraft den 1 juni 2010 fick den stor medial uppmärksamhet. Många ville behålla sin rätt att få dricka på sjön – som man alltid hade gjort. Gränsdragningen på 0,2 promille var en stor förändring i lagboken. Lagen gäller för båtar över tio meter och som förs snabbare än 15 knop. Den utsatta gränsen för grovt sjöfylleri är 1,0 promille.

Nyhetsbyrån Siren har tagit fram statistik över hur många som har dömts i tingsrätten för sjöfylleri mellan 1 januari 2013 och 30 juni 2016, samt hur många som avgjorts via strafförelägganden. Totalt har 150 dömts i tingsrätten för sjöfylleri under perioden, varav fyra i Bohuslän.

ANNONS

– Jag tror att lagstiftningen har påverkat många till att minska alkoholanvändningen när man ska ut på sjön. Jag tycker nog att den har fått genomslagskraft, säger James von Reis, sjöåklagare vid åklagarkammaren i Göteborg.

Han påpekar samtidigt att lagen inte har nått ut till alla.

– Den rår inte på missbrukarna. Det finns en hel del missbrukare som också är båtägare. Det blir allt vanligare att de som förekommer i de här sammanhangen har stora alkoholproblem. Det är mindre och mindre inslag av vanliga Svensson bland de misstänkta.

Statistiken visar att antalet strafförelägganden – alltså att den misstänkte har erkänt vilket inte nödvändiggjort en rättslig prövning – i Sverige går ner. Efter att det under åren 2013 till 2015 varit cirka 70 per år hade det i år, vid månadsskiftet juni/juli, bara varit tolv personer som ålagts med strafföreläggande. Två av dem var i Uddevalla kommun. Någon annan Bohuskommun var inte representerad på listan.

De som döms har nästan uteslutande kört motorbåt – eftersom lagen inte gäller båtar som förs under 15 knop är seglare ovanliga i sammanhanget.

– Ska de dömas måste det finnas noterade klantigheter i det konkreta fallet, något som tyder på att båtföraren är påtagligt onykter. Det måste ha hänt någonting i trafiken som någon kan vittna om, säger von Reis.

ANNONS

Det allra vanligaste straffet är böter, men fängelsepåföljd har också förekommit.

– Normalstraffet är böter. Då tillämpar man samma tabell som med rattfylleri, att bötestrappan påverkas av alkoholhalten i blodet. Och om det finns inslag av dåligt sjömannaskap ökar böterna förstås – eller att det uppgraderas till grovt sjöfylleri. Gränsen för normalgraden eller grovt är inte gjutet i sten, säger von Reis.

Frans Dahlén, sjöpolis i Göteborg med ansvar för västkusten, tror att det har krävts en attitydförändring hos båtförarna, vilket tar tid.

– Det tar alltid tid att ändra folks beteende, säger han. Det är oklart varför det är så, jag har en känsla av att det är mer accepterat att köra båt när man har druckit snarare än att köra bil när man har gjort detsamma. Det handlar om attityder och förhållningssätt.

– Vi från polisen har ett visst informationsansvar och ska dessutom se till att göra de faktiska kontrollerna, som vi prioriterar. Men det är många delar i samhället som jobbar med de här frågorna, inte bara polisen. Samarbetet är oerhört viktigt.

Transportstyrelsens statistik visar att 24 av de 30 som omkom i båtolyckor år 2015 var påverkade av alkohol.

Fakta: Så många har dömts i tingsrätten

1 januari 2013 – 30 juni 2016

Sverige: 150

Stockholms län: 56

Västra Götalands län: 31

Sotenäs: 1

Orust: 1

Strömstad: 2

Uddevalla: –

Lysekil: –

Färgelanda: –

Tanum: –

Munkedal: –

14 av de 217 strafförelägganden som ålades mellan 1 januari 2013 och 30 juni 2016 behandlades vid Uddevalla tingsrätt.

ANNONS