Flaggtätt. Under nationaldagsfirandet på Gustafsberg 2006 var det tätt med flaggor, något som Uddevalla Hembygdsförening vill se igen i 6-juni firanden framöver.
Flaggtätt. Under nationaldagsfirandet på Gustafsberg 2006 var det tätt med flaggor, något som Uddevalla Hembygdsförening vill se igen i 6-juni firanden framöver.

Förening vill ha mer fosterland i firandet

Hembygdsföreningen irriterade sig under nationaldagsfriande på att sånger sjöngs på engelska och att femteklassarna inte utbringade ett leve för fosterlandet. – Jag tycker de hakar upp sig på småsaker, säger Annelie Högberg (S), ordförande i kultur och fritidsnämnden. Kommunen har ändå tagit till sig många av synpunkterna, och lovar nu att alla föreningar kommer få chansen att vara en del av nationaldagen i framtiden.

ANNONS
|

Bohusläningen skrev i augusti om Uddevalla Hembygdförenings kritiska brev till kommunstyrelsen. I brevet listade föreningen bland annat att det inte fanns tillräckligt med svenska flaggor. Att musikunderhållning förekom på engelska, och att högtidstalet hölls med för dålig ljudkvalité av de femteklassare som tilldelats uppdraget. Att de dessutom utbringade ett leve för Uddevalla, och inte för fosterlandet Sverige, kritiserade de.

– Det är en tradition sedan länge att femteklassare skriver ett tal som vi sedan väljer ut och de framför. Barn och unga ska ha friheten att utrycka sig som de vill och att de väljer att utbringa ett leve för Uddevalla, och inte för fosterlandet Sverige, är inget att anmärka på, säger Ulrica Wallin, enhetschef på kultur och fritidsförvaltningen. LÄS MER: Kritik mot förändrat nationaldagsfirande

ANNONS

Hembygdsföreningens besvikelse ledde till en skrivelse till kommunstyrelsen som satt igång ett omfattande arbete i förvaltningen för att utveckla nationaldagsfirandet. I september hade tjänstemän på kommunen ett möte med hembygdsföreningen.

– Vi är nöjda med att kommunen lyssnat på vår kritik och att vi nu blir inbjudna till att få påverka innehållet, vilket vi inte fick i år, säger Gunnar Klasson i Hembygdsföreningen.

– Vi kom fram till att vi är överens om en del, men också oense om vissa saker. Vi jobbar utifrån de styrdokument vi har på kommunen och där står det att våra verksamheter ska vara inkluderande samt att vi ska prioritera barn och unga. Det tar vi fasta på, i årets firande bland annat genom att talet hölls av barn och att gymnasieelever från estet- och introduktionsprogrammen uppträdde. I detta fall var några inslag på engelska, säger Ulrica Wallin och fortsätter:

– Om en förening inte känner sig hemma i ett firande som utgår ifrån våra styrdokument, är det självfallet öppet för föreningen att själva arrangera ett nationaldagsfirande

Annelie Högberg är ordförande i kultur och fritidsnämnden.

– Jag tycker hembygdsföreningen hakar upp sig på småsaker. Jag själv använder inte ordet fosterland och det är bara de som kritiserade dessa punkter. Vi hade ju besöksrekord under årets firande, det visar på att vi gjort programmet attraktivt för en stor massa, säger hon.

ANNONS

Att en förenings åsikt kräver stort arbete av kommunen är inget unikt, menar Annelie Högberg.

– Det ingår i vårt dagliga arbete att föra dialog med föreningar, säger hon.

ANNONS