Stämningsansökan som lämnats till kommunen har sin bakgrund i att lantmäteriet 2010 beslöt om ledningsrätt över en infartsväg på fastigheten. Återställningsarbetet av vägen blev fastighetsägaren inte nöjd med och tog hjälp av utomstående för att få högre ersättning än den som lantmäteriet erkänt.
Efter en överklagan till mark- och miljödomstolen höjdes bara ersättningen från 6 000 kronor till 15 000 för att få vägen åter i rätt skick. Fastighetsägaren yrkade då på skadestånd på 161 000 kronor.
Varför kommer ärendet till kommunen nu?
– För att ge kommunen en chans att lösa detta utan domstol. Att ta det i domstol kostar mer pengar för alla, säger Stefan Andersson, fastighetsägarens juridiska ombud,
Stefan Andersson har inte varit involverad tidigare i processen, men kan berätta vad som har hänt.
– När min klients fastighet skulle anslutas till det kommunala va-nätet gjordes bedömningen av kommunen att ledningen skulle dras genom en väg till bostadshuset. Man grävde upp hela vägen och skulle sedan återställa vägen till befintligt skick. Men återställningen blev inte alls som tidigare. Den blev mycket brantare, man kan inte köra upp en lastbil som man kunde göra förr.
– Min klient har skrivit till kommunen flera gånger, och upptäcker senare då att grannfastigheten har ett avloppsservitut som han kunnat använda för att ansluta sin fastighet, i en tidigare etapp och gjord i terrängen till lägre kostnad.
Entreprenören sökte klienten senare och lämnade ett papper. En nöjdhetsförklaring, som klienten skrev på men också gjorde anteckningen att vägen då inte var klar.
– Klienten trodde att det handlade om att schaktmassorna på tomten tagits bort. Han hade utan ersättning och för att underlätta entreprenaden tillåtit att schaktmassorna lades upp på hans tomt, trots att det inte ingick i arbetsområdet. Men i mark- och miljödomstolen har nöjdförklaringen sedan fått en annan betydelse, som att min klient accepterar vägens utförande, berättar Stefan Andersson.
– Min klient fick ändå något höjd ersättning till 15 000 kronor, men vägen måste göras om till tidigare skick och han vill därför att kommunen ska göra det. Han begär ett skadestånd som motsvarar kostnaden, men kommunen anser att ersättningen utgör full kompensation. Kommunen har beställt jobbet genom en entreprenör men inte gjort någon slutbesiktning av jobbet. Man vet därför inte vad man betalat för, säger advokaten.
På samhällsbyggnad har ansvarig handläggare en annan bild av ärendets hantering.
– Slutbesiktningsprotokoll skickades till fastighetsägaren i februari 2015, meddelar Aya Norvell, avdelningschef på samhällsbyggnad, i ett mejl.
– Vi har granskat vår hantering av ärendet både internt och med stöd av externa jurister och bedömer att vi handlagt ärendet korrekt, fortsätter Aya Norvell.
