Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/5

Framtida akut brist på lotsar orsakar stor oro i bohuslänska hamnar

Bristen på lotsar håller på att bli akut när 50 av dagens 210 lotsar i landet går i pension inom några få år.
– Det är klart att detta oroar oss, säger hamndirektören Ulf Stenberg i Uddevalla, som annars prisar lotsstationen på Marstrand som sörjer för säkerheten när fartyg anlöper Uddevalla.

På västkusten stiger vattnet i allmänhet vid västlig vind och sjunker vid ostlig vind. Vid västlig storm kan en så kallad stormflod inträffa varvid vattnet snabbt kan stiga med över en meter. På grund av varierande djupförhållanden och kustens oregelbundna form kan vattenståndet växla kraftigt från en plats till en annan. Även lufttrycket påverkar vattenståndet; vid högtryck pressas vattnet undan och sjunker således och vid lågtryck stiger vattnet.

Det ställer extra krav på lotsarna, som utöver god lokal kännedom också måste vara sjökaptener med flerårig vana från stora fartyg, för att kunna vara godkända. Inte nog med det. Att bli färdig lots, för att till exempel ta navigationsansvar för en petrokemisk tanker på väg in till Preemraff i Brofjorden, tar 10-11 år.

Och snart kan frågan bli om man klarar att hålla bemanningen intakt på lotsstationerna.

Reklam för sjökaptensyrket

– Vi jobbar på bred front med att försöka rekrytera sjökaptener som vill ha ett jobb närmare hem och familj. Det är en lösning på kortare sikt. Sedan hoppas vi locka fler unga till sjöfartsstudier, säger Lars Ahlqvist som är kommunikationsstrateg vid Sjöfartsverket.

– Det är kompetens som behövs och den har inget kön. Därför skulle fler kunna arbeta inom sjöfarten.

Du menar kvinnor?

– Ja. Alla tjänar på jämställda förhållanden. Lotsning kan bli en trång sektor för oss, om vi inte lyckas lösa personalfrågan. Alla fartyg behöver lots. Därför går vi ut på bred front i en kampanj för att locka människor till lotsyrket.

Men på Lysekils lotsplats, där manskapet finns i Fiskebäcksvik, har man garderat framtiden, berättar sjökaptenen och lotsen Pierre Trygg.

Lysekils lotsplats ligger före

– Ja, på fem år har vi bytt ut samtliga tio lotsar här, till yngre förmågor. Eftersom vi vet att nästan ingen lämnar det här jobbet, är de närmaste tio åren tryggade personalmässigt – hoppas vi i alla fall, säger han.

Med cirka 3 000 lotsningar om året har lotsstationens tio lotsar och nio båtsmän i Fiskebäcksvik i Brofjorden en hel del att göra. Men på andra hålla är läget sämre.

I samarbete mellan Sjöfartsverket och sjöfartens arbetsgivareförbund har statsisbrytaren i sommar besökt nio hamnar (av planerade elva) för att göra reklam för sjöfartsyrket. 20 000 människor har besökt fartyget under resan.

Brofjorden är en av landets mest trafikerade farleder. Här passerar flera kemtankers varje dygn på väg mot Preemraff, en bit utanför Lysekil.

Cirka 3000 fartyg som behöver lots passerar Brofjorden varje år.

Det handlar till 90-95 procent om tankbåtar med rysk olja, enligt lotsen Peter Andersson.

I Fiskebäcksvik i Lyse vid Brofjorden ligger tre lotsfbåtar som hanteras av totalt tio lotsar och nio båtsmän.

När många lotsplatser i landet oroar sig för bemanningen när 50 av landetds 210 lotsar går i pension inom fyra år, har man relativt ung personal i Fiskebäcksvik.

Att bli lots kräver först sjökaptensutildning, därefter sju år som aktiv kapten ombord och därefter en specialutbildning hos Sjöfarsverket.