Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Minst sju övervakningskameror och väktare dygnet runt. Kampenhof är den mest övervakade platsen i Uddevalla

Här är den mest övervakade platsen i Uddevalla

Minst sju övervakningskameror och väktare dygnet runt.

Lars Eklund, säkerhetschef på pressbyrån, säger att rent generellt har syftet med kamerorna förändrats sedan de första sattes upp i början av 2000-talet. Idag finns sju tillstånd för kameraövervakning på Kampenhof.

– Tidigare ville vi skydda oss mot rån, hot och våld. Då kunde vi ha ganska korta tider som vi sparade inspelat material.

– Nu har kraven och syftena förändrats liksom tekniken. Vi behöver skydda oss och alla de som drabbas av kort- och ID-bedrägerier. Detta gör att innan polisen hinner hantera en anmälan har en betydligt längre tid förflutit och därmed sparar vi bilder längre. Vi följer dock kameralagen. Våra kameror ska alltid vara riktade inåt i våra lokaler så att vi inte filmar de som passerar på trottoarer utanför.

Hur länge sparar ni filmerna nu?
– Två månader.

Kommunpolis och kommissarien Peter Svernling förstår att folk tidvis kan uppleva området som stökigt men att det delvis kan förklaras av att många människor rör sig i området. 
– Vanligaste brottskategorin är tillgreppsbrott och många anmälda brott handlar om saker som man glömt eller lämnat obevakat när man väntat på bussen.

Knark, bråk och oroligheter gör att övervakningskamerorna behövs enligt flera som Bohusläningen träffar på bussterminalen. Ingen har dock sett något själv men hört andra berätta.

Men det finns också de som tycker att kamerorna är onödiga.

– Väktarna är ju här dygnet runt, säger en man i 40-åldern, som vill vara anonym.
Susanne Levander väntar på sin buss. 

– Jag är bara här dagtid men det känns ofta busigt. Det känns tryggt med väktare och kameraövervakning.

Liv Jarsén som pendlar till skolan varje dag håller med. Tvåbarnsmamman Viktoria Karlsson tycker också att den utökade bevakningen är bra.

Securitas-vakterna får själva inte uttala sig om läget på Kampenhof utan hänvisar till Joachim Källsholm, vd på Svenska Securitas, som inte heller kan uttala sig om Kampenhof. Men han säger att rent generellt har diskussionen som från början handlade mycket om integritet svängt.

– Människor tycker att tryggheten är viktigare.

Tanken med kameraövervakning har både ett preventivt syfte och ett brottsuppklarande syfte.

Men man får inte sätta upp kameror hur som helst. Den som vill bedriva kameraövervakningen - exempelvis en kommun eller fastighetsägare - måste lämna in en ansökan till Länsstyrelsen. På Kampenhof är det AB Svenska Pressbyrån, Bankomat AB och Västtrafik AB som har tillstånd enligt Anja Garstad, länsjurist på Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

– Tillståndspliktig kameraövervakning innebär att kameror riktas mot en plats dit allmänheten har tillträde, förklarar hon.

När Länsstyrelsen prövar en ansökan görs en individuell bedömning i varje enskilt fall. Om platsen kan anses som särskilt brottsutsatt vägs också in i bedömningen - om övervakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset.

Lena Johansson på Västtrafiks presstjänst säger att man jobbar på samma sätt när det gäller alla resecenter.

– Vi samarbetar med polisen, brottsförebyggande rådet och kommunen. 
På Kampenhof har man också upphandlat anställda väktare.

Om kamerorna påverkar antalet anmälda brott vet man inte. De senaste tre åren har siffrorna legat på ungefär samma nivåer med runt 250 anmälda brott per år, enligt polisens statistik.

LÄS MER: