Här är Uddevallas kvinnor som kämpade för rösträtt

I Uddevallas historia finns många intressanta kvinnor som var politiskt engagerade och kämpade för kvinnors rösträtt. Här kan du läsa om 13 lokala kvinnor som var med och banade väg för ett mer jämställt samhälle. Flera var med i Föreningen för kvinnlig politisk rösträtt och några var bland de första kvinnorna i Uddevallas stadsfullmäktige.

ANNONS
|
Bild: Bohusläns museum

Eva Rodhe 1836–1919

0
Eva Rodhe föddes i Halland men levde i Uddevalla och Göteborg.
Hon engagerade sig för kvinnlig rösträtt och fick en silvermedalj från kungen för sitt arbete. Hon inspirerade många till att ta upp kampen för jämställdhet som politiker, föredragshållare och skribent.
1862 startade Eva Flickskolan i Uddevalla där hennes elever vittnade om att de genom Evas engagemang för jämställdhet vågade ifrågasätta rådande normer.
Därefter gjorde hon en studieresa i Europa med Maya Nymann om pedagogik och startade sedan Praktiska arbetsskolan i Göteborg.
Pedagogiken de utvecklade används fortfarande i amerikanska och Brittiska avhandlingar som exempel på revolutionerande pedagogik.
Eva dog 1919, då hon hade bott tillsammans med Maya i 15 år i sitt hus norr om Ljungskile. Hon fick själv aldrig uppleva det hon kämpat för under hela sitt vuxna liv – beslutet att även kvinnor får delta i riksdagsval.
Bild: Bohusläns museum

Maya Nymann 1849–1939

0
Maya Nymann var första kvinnan att delta på Nääs slöjdseminarium. Efter det åkte hon ut i Europa tillsammans med Eva Rodhe för att utforska och utveckla nya pedagogiska verktyg.
Mayas och Evas metod varvade praktik och teori och utbildningen var likvärdig med samma villkor oavsett om du var pojke eller flicka.
Maya glöms ofta bort i detta, men hon var alltså med och startade Eva Rodhes praktiska skola i Göteborg. Hon var även med och utvecklade pedagogiken samt utformade pedagogiska slöjdmodeller. Dessa modeller togs upp och användes på många platser i världen.
Bild: Bohusläns museum

Lotten Rönquist 1864–1912

0
Lotten Rönquist, född i Uddevalla, var en normbrytande konstnär och rösträttskämpe. Hon gick i skolan hos Eva Rodhe och gjorde tidigt motstånd mot rådande klädnormer.
På skolfoton från slutet av 1800-talet syns en ung Lotten som både med sin attityd och sitt klädval utmanar samhällets syn på hur en ung kvinna skulle klä sig.
Lotten studerade konst och delade ateljé med Hilma af Klint, hade flera soloutställningar och umgicks med kända stora profiler inom den kvinnliga rösträttsrörelsen. Lotten dog 1912 i Stockholm men ligger begravd på Norra kyrkogården i Uddevalla.
På bilden står Lotten Rönquist bredvid Karin Westbäck, ordförande i handarbetets vänner.
Bild: Bohusläns museum

Tekla Nyberg 1851–1931

0
Tekla Nyberg, född och uppväxt i Uddevalla, drömde om att se världen. Men under hennes ungdom fick hon egentligen inte resa själv. Det löste hon genom att köpa biljetter till både sig själv och sin bror, han följde dock aldrig med.
Hon var även lärarinna-elev hos Eva Rodhe och arbetade sedan som teckningslärarinna på Uddevalla flickskola.
Tekla engagerade sig för kvinnors rättigheter i samhället och hade lätt för att få andra att lyssna på sitt budskap.
När hon tröttnade på livet som lärare tog hon arbete som brandförsäkringsagent och blev den första kvinnan i Sverige med yrket. 1931 dog hon och är i dag begraven på Norra kyrkogården i Uddevalla tillsammans med tre väninnor.
Bild: Bohusläns museum

Gertrud Zachau 1872–1953

0
Gertrud Zachau var pionjär i kampen för kvinnors rätt att utöva idrott och var starkt engagerad i rörelsen för kvinnors politiska rösträtt.
Hon var även engagerad i klädnormer och ifrågasatte varför kvinnors klädsel skulle vara så begränsande.
År 1905 startades Föreningen för kvinnlig politisk rösträtt (FKPR) i Uddevalla, där valdes Gertrud Zachau till ordförande.
Tillsammans med Gertud Planting-Gyllenbåga och Augusta Tonning deltog hon i Stockholm 1905 vid överlämnandet av namnlistor, där undertecknarna krävde politisk rösträtt, till Oscar II och statsminister Arvid Lindman. Medan andra städer i Sverige hade mellan 5–10 underskrifter som överlämnades, hade Gertrud Zachau och styrelsen i Uddevalla samlat in 105 underskrifter.
År 1919 när kvinnlig rösträtt infördes upplöstes FKPR i Uddevalla. Då hade Gertrud Zachau aktivt kämpat för jämställdhet sedan hon var 16 år, det vill säga i över 30 år.
Bild: Bohusläns museum

Karin Sommar Elmér 1884–1956

0
Karin Sommar Elmér från Uddevalla var författare och rösträttsaktivist. Hon vigde sitt liv åt att kämpa för mänskliga rättigheter och rättvisa villkor.
När FKPR i Uddevalla startades fick även Karin Sommar Elmér en plats i styrelsen och hade genom åren olika positioner.
Karin skrev artiklar och noveller som ville belysa kvinnosaksfrågor redan på slutet av 1800-talet.
Karin var engagerad i en rad olika styrelser, bland annat satt hon i fattigvårdsstyrelsen i 30 år och var medlem i Uddevallas Namnberedningskommitté.
Under andra världskriget engagerade hon sig för finska flyktingbarn. Karin hjälpte över 200 barn. Den 24 maj 1949 tilldelades hon Röda Korsets silvermedalj för sina insatser och förtjänster under andra världskriget. Karin dog 1956 i Uddevalla men ligger begraven i Stockholm.
Bild: Bohusläns museum

Josefina Amalia Albiten 1845–Okänt

0
Josefina Amalia Albiten föddes i Strömstad 1845 och flyttade till Uddevalla på 1870-talet.
Hon var en förespråkare för kvinnlig rösträtt och medlemsvärvare åt den lokala föreningen. Hon gick även stark emot rådande kläd- och modenormer och var känd för att tidigt ha kortklippt frisyr. Hon umgicks med fotograferna Elise Malmgren och Amalia Olsson samt var mycket god vän med lärarinnan Ellen Ammelin. Tack vare den vänskapen finns hon förevigad i Ellens privata fotoalbum som finns i Bohusläns museums samlingar.
Bild: Bohusläns museum

Mimmi Jacobsson 1864–1953

0
Mimmi Jacobson föddes 1864 i Frändefors, blev fosterdotter hos en familj i Vänersborg och utbildade sig sedan till folkskolelärarinna och flyttade till Uddevalla för arbete.
Hon började arbeta politiskt för jämställdhet och barns rättigheter i samhället och var sekreterare i den lokala föreningen för kvinnlig politisk rösträtt (FKPR) i Uddevalla.
Mimmi var även den första kvinnan som satt med i Uddevallas stadsfullmäktige. Hon satt som ensam kvinna mellan åren 1911–1914. Då skrev hon till sin fostersyster att hon aldrig haft problem med att höras, förrän hon fann sig själv i ett rum fyllt med manliga politiker – nu verkade hon knappt höras alls.
Bild: Bohusläns museum

Pauline Olsson 1880–Okänt

0
Pauline Olsson föddes 1880 i Philadelphia i USA och blev som 8-åring fosterdotter till ett par i Göteborg. Hennes fostermamman, Oleana, sägs ha varit amerikanska och på så vis kanske en släkting till Pauline.
Efter sin examen, flyttade hon till Uddevalla och började jobba som lärare på Lancasterskolan. Hon var aktiv som politiker och medlemsvärvare i den lokala föreningen för kvinnlig politisk rösträtt (FKPR).
Bild: Bohusläns museum

Augusta Matilda Johansson 1874–1962

0
Augusta Matilda Johansson, gift Lindstam, föddes 1874 i Foss. Hon arbetade som sömmerska och gifte sig med skräddarmästaren Karl Gustaf Lindstam. De bosatte sig i Uddevalla och drev ett eget skrädderi tillsammans. Både Augusta och hennes man var politiskt aktiva.
Den 1 maj 1908 demonstrerade 800 personer genom Uddevalla, där bjöd Karl Gustaf in Augusta till att hålla tal om kvinnors rättigheter och kvinnlig rösträtt. Augusta blev uppmuntrad att fortsätta och började resa runt och hålla tal om arbetsförhållanden, om kvinnors rätt till ledighet efter födsel och rätten att äga sin egen röst. Hon engagerade sig i flera partier men även i landsföreningen för kvinnlig politisk rösträtt.
1919-1920 satt Augusta Matilda Lindstam med i Uddevalla stadsfullmäktige tillsammans med Elida Diurson och Ellen Ammelin.
Bild: Bohusläns museum

Elida Diurson 1876–1950

0
Lärarinnan Elida Diurson, föddes 1876 i Benestad, Skåne. Hon var politiskt engagerad och arbetade särskilt för barnens rättigheter i samhället. Hon flyttade till Uddevalla och gick med i ett nätverk av lärarinnor som alla arbetade med jämställdhetsfrågor.
Elida satt i Uddevallas stadsfullmäktige 1919-1926. Elida kämpade med att få igenom sina idéer och tankar och med envishet och ett enastående mod tog hon många kliv för barns rättigheter i samhället.
Bild: Bohusläns museum

Ellen Ammelin 1862-1946

0
Ellen Ammelin föddes 1862 i Varberg och började arbeta som lärare i Uddevalla 1882. Hon var en engagerad själ och satt med i styrelsen för över 10 föreningar. De flesta var hon även med och startade upp.
Hon var ordförande i både föreningen för kvinnlig politisk rösträtt och det moderata kvinnoförbundet. Hon satt även, som en av de första kvinnorna, i stadsfullmäktige i Uddevalla 1919-1920.
Det som Ellen var mest känd för, var hennes uppstartande av skollovskolonier 1903. Där fick mindre bemedlade barn möjligheten att åka på studiebesök och lära sig mer om kultur och natur. Ellen skrev och sålde även poesi och alla pengar hon tjänade på sitt skrivande, gick oavkortat till skollovskolonierna.
Hon var en välkänd profil i Uddevalla och undervisade över 800 barn under sin tid som lärare. Ellen beskrevs som varmhjärtad, vänfast och inspirerande med skinn på näsan
.
Bild: Bilden är i privat ägo

Ingeborg Lychou 1872–1946

0
Ingeborg Lychou föddes 1872 i Gudhem Åkatorp där hennes föräldrar ägde en stor gård. Hon älskade att måla och läsa och fick i konstlärinnan Mea Lindeberg en livslång vän.
Ingeborg gifte sig med Nils David Lychou och flyttade till Uddevalla. De bodde i tornhuset mitt emot Bohusläns museum.
Ingeborg engagerade sig för sociala frågor där kvinnans politiska rösträtt, jämställdhet, lika lön och fria sexualitet stod högt på listan. Hon var vice ordförande och sekreterare i den lokala föreningen för politisk rösträtt (FKPR).
Hon var även engagerad i en lokal konstförening som främjade kvinnliga konstnärer och hjälpte dem att arbeta med sin konst.

Mod

Underlaget till listan är framtaget av Bohusläns museum i samband med "Mod” och av arbetsgruppen för Uddevallas kvinnohistoriska stadskarta.

Mod är ett forskningsprojekt som drivs av Bohusläns museum. Projektet har sedan 2018 arbetat med att belysa, lyfta fram och synliggöra vår lokala kvinnohistoria på flera olika sätt. Projektet resulterar bland annat i utställningen Mod 2021, kvinnokartan, rösträttspromenaden, föreläsningar, pedagogiska program för skolor och mer.

Syftet är att vidga bilden av vår historia och göra vårt historiemedvetande mer jämställt.

Stadskartan är ett samarbete mellan Bohusläns museum, DEA-föreningen för kvinnohistoriskt museum och Sensus studieförbund. Kartan trycks och släpps under hösten 2021.

LÄS MER:Stark kvinnorörelse banade väg för Lysekil

ANNONS