Här är naturen som kommunen vill skydda

Jätteträd, nordligaste bokskogarna och ovanligt många rödlistade arter. Det är några av de många naturvärden som finns i Uddevalla, visar kommunens färska sammanställning.

ANNONS
usernewspaperlogoutofferarrowcommentsSökSuperlokaltclockplaytwitterfacebookinstagramNotifikationerNotifikationer avNotifikationerstampenpencilusersusers outlinedclocklockdatabasecheckbox-checkedcheckbox-uncheckedlikecheck_circleexclamation-solidgrade

Det är första gången som Uddevalla har tagit fram en rapport över kommunens naturvärden. Det 196 sidor långa dokumentet är en grundlig genomgång av kommunens flora och fauna.

I rapporten konstateras att artrikedomen är ett av kommunens särdrag. Här har noterats så många som 540 rödlistade arter, cirka 13 procent av alla i Sverige noterade rödlistade arter.

Detta är en ovanligt hög siffra, enligt rapporten.

– Det beror på att kommunen har många olika miljöer med naturtyper av olika slag. Vi har hav, sjöar, fjäll, skog och så vidare. Många andra kommuner har en mer homogen naturtyp, säger Sofia Stengavel, kommunekolog i Uddevalla.

ANNONS

Särskilt stora förekomster i Uddevalla av rödlistade arter gäller till exempel dvärgrosettlav, atlantisk vårtlav, liten havstulpanlav, fågelfotsmossa och brynia.

32 av de rödlistade arterna som finns i Uddevalla är så ovanliga eller hotade att de förekommer i särskilda åtgärdsprogram.

– Det är länsstyrelsen som jobbar med att ta fram program för att bevara arter som är extra hotade. Vi har till exempel guldsandbin. Vi har också skyddsvärda träd.

Unika skogar

Skogarna i kommunen är varierade och har en rad sällsynta arter. Flera av dem är unika för Sverige, visar rapporten vidare. Det gäller till exempel blandskogarna i sluttningarna till högre liggande bergsområden, särskilt i den södra delen av kommunen i Ljungs och Forshälla socknar.

Trädslaget ek är "påfallande vanligt och ofta dominant", enligt rapporten.

I Uddevalla finns också ädellövskogar med stora biologiska värden. Särskilt fina exempel utgörs av Bratteforsåns dalgång, Korpeberget, Gustafsberg och Emaus.

– Vi har en del biotoper som är Natura 2000-områden, till exempel branterna runt Emaus och lövskogsbranterna vid Bodeleån, säger Sofia Stengavel.

Rapporten lyfter också fram bokskogarna. I Uddevalla finns några av landets nordligaste och ursprungliga bokskogar. Bokskogen på Bokenäset. och särskilt vid Gullmarsberg är mycket artrika.

Åkrar och ängar

En annan naturtyp i Uddevalla är odlingslandskapet. På 1990-talet tog dåvarande Göteborgs och Bohus län fram en bevarandeplan för hela landskap, i Uddevalla finns 36 sådana värdefulla odlingslandskap. De största och mest värdefulla av dem är Gullmarsberg-Skredsvik, strandängslandskapet vid Rotviksbro, och landskapen kring Nedre Berg, Holma och Bokenäset.

ANNONS

– Det här är landskap som hyser arter som är beroende av hävd. Det är olika miljöer som man gärna vill skydda. Här finns ofta många arter som försvann när man började med det moderna jordbruket, säger Sofia Stengavel.

– Det är landskap som vi försöker återskapa, det har vi gjort till exempel vid Killingsund.

Däremot finns i kommunen inga slåtterängar alls. Ängarna är värdefulla och mycket hotade livsmiljöer.

– Det är en miljö som har försvunnit och de har många arter knutna till sig. Vad jag förstår har vi haft slåtterängar förr, säger Sofia Stengavel.

Jätteträd att ta hand om

Kartläggningen av skyddsvärda träd i kommunen omfattar 1 166 träd. Av dem räknas 710 som så kallade jätteträd, som alltså har en omkrets större än tre meter, och 456 hålträd.

Det största uppmätta trädet i Uddevalla är en ek vid Röd, nordöst om Herrestad. Den är 778 centimeter i omkrets, mätt i brösthöjd.

– Vi har många stora träd, till exempel Gustafsbergseken.

Kommunfullmäktige beslutade den 8 april att göra Gustafsbergseken till naturminne.

– Det är som ett minireservat som ger ett extra skydd. Det finns också skötselföreskrifter kopplat till naturminne. Det är viktigt att hålla öppet runt eken, så att man frihugger runt stammen.

ANNONS

Enligt rapporten finns ett tjugotal arter av de svenska sötvattensfiskarna i Uddevalla. Havsmiljön är betydligt artrikare. Det finns ingen exakt siffra, men rör sig sannolikt om upp mot ett hundratal arter varav de flesta förekommer i Gullmarsfjordens olika havsmiljöer.

Korpen är en symbol för stan

Samhällsbyggnadsnämnden har nyligen valt ut fyra arter för att representera kommunens biologiska mångfald.

Det är dels två så kallade ansvarsarter, som är unika och nationellt hotade.

– Dessa vill vi värna extra. Det är knippnejlikan som det finns få exemplar av, och atlantisk vårtlav som bara finns på två stationer i södra delen av kommunen, säger Sofia Stengavel.

Just knippnejlikan var aktuell i samband med bygget av Rimnershallen. Kommunen fick då flytta blomman innan arbetet kunde starta.

De båda andra är så kallade symbolarter.

– De är kanske inte hotade, men kan ses som symbol för Uddevalla. Det är korpen som många förknippar med staden, och det är öringen som vi arbetar med att få upp i Bäveån för att kunna ha fiske där.

LÄS MER:Söker lov att skjuta skarvar vid Bäveån

LÄS MER:Häckande korpar hotas av nya brandstationen

Många värderade områden

Kommunen fick pengar för att genomföra kartläggningen för "ganska länge sedan", men har först nu haft möjlighet att slutföra den, konstaterar Sofia Stengavel vidare.

– Vi vill ha ett samlat kunskapsunderlag över naturvärdena. Inventeringen följer svensk standard vilket gör resultatet jämförbart med andra kommuner.

ANNONS

Hon beskriver att en konsult har gjort arbetet, där bland annat alla kända inventeringar har vägts ihop enligt en bestämd metod.

– Då har han hittat ytor som är särskilt viktiga ur naturvärdessynpunkt. Nu har vi mellan 700 och 800 objekt som är beskrivna och värderade.

Rapporten ska användas som underlag i kommunens planeringsarbete, till exempel.

– Den ger en indikation på att här finns ett naturvärde, bland annat till handläggare som jobbar med planer och bygglov. Den är också ett underlag för det pågående arbetet med en ny översiktsplan.

Det finns inga beslutade handlings- eller åtgärdsplaner än, utifrån resultatet i rapporten.

Broschyr tas fram

Sammanställningen är godkänd av samhällsbyggnadsnämnden och ska nu vidare till kommunstyrelsen.

Rapporten kommer inte bara att finnas tillgänglig digitalt utan ska även tryckas i 300 exemplar.

– Vi tar också fram en broschyr på cirka åtta sidor. Det blir en populärversion för allmänheten om rapporten, säger Sofia Stengavel.

LÄS MER: Få djur och växter mår bra i Sverige

ANNONS