Här vill kommunen övervaka dig – men kamerorna är omstridda

Politiker i Uddevalla efterlyser övervakningskameror på offentliga platser. Säkerhetschefen vill ha kameror, och allmänheten vill ha det. Forskningen däremot ser inga bevis för att kameror har effekt på våldsbrott ute på stan.

ANNONS
usernewspaperlogoutofferarrowcommentsSökSuperlokaltclockplaytwitterfacebookinstagramNotifikationerNotifikationer avNotifikationerstampenpencilusersusers outlinedclocklockdatabasecheckbox-checkedcheckbox-uncheckedlikecheck_circleexclamation-solidgrade

I undersökning efter undersökning säger sig Uddevallaborna vara otrygga. Den upplevda otryggheten här är till och med högre än i riket totalt.

Bilden av otrygghet förs också fram av flera av kommunens ledande politiker. ”Jag delar bilden av de undersökningarna som fastslagits, att det är just otryggheten i Uddevalla som är ett problem”, sade till exempel Sverigedemokraternas toppnamn Martin Pettersson i en enkät i Bohusläningen inför valet.

Samtidigt vill politikerna peka på att de kan ta till åtgärder. Så sent som i november ifjol, 2021, öronmärktes fyra extra miljoner kronor i budgeten till säkerhet och trygghet. Kommunstyrelsens ordförande Ingemar Samuelsson (S) sade i Bohusläningen att det ”självklart handlar om vakter och kameror”, främst på Kampenhof, Kungsgatan och kanske också på Dalaberg.

ANNONS

Frågan är också aktuell för den kommande nya majoriteten (SD+M+UP+KD) som tillträder vid årsskiftet. Gruppen har förklarat sig enig om att ”återupprätta tryggheten i kommunen”. Exakt vad det innebär konkret håller företrädarna just nu på att diskutera sig fram till, beskriver David Sahlsten (KD).

Gösta Dahlberg (M) är dock tydligare.

– Vi har till exempel kameraövervakning som vi vill ta ett bättre grepp om, och också ordningsvakterna som vi vill anställa i kommunen, säger Gösta Dahlberg.

Inga kameror än – men kommunen satsar på ”upplevd trygghet”

Faktum är dock att kommunen ännu inte har fått lov att sätta upp några kameror utomhus på offentliga platser i Uddevalla.

– Förenklat kräver lagen att myndigheter måste ha tillstånd för övervakningskameror på alla platser där allmänheten kan få tillträde, säger kommunens säkerhetschef Björn Segelod.

Ett försök gjordes 2020 då kommunen ville få tillstånd för kameror för korsningen mot Trädgårdsgatan och korsningen mot Norra Drottninggatan, samt i Dalabergs centrum och på parkeringen vid stadshuset. Tillstånd nekades dock eftersom brottsligheten var för låg, beskrev säkerhetssamordnare Ulrika Engelbrektsson i en tidigare artikel i Bohusläningen. ”Det är ett önskemål från medborgardialogen och viktigt för den upplevda tryggheten”, har hon också sagt i Bohusläningen.

Vi tror oss veta att människor generellt upplever det som tryggt med övervakningskameror

Men kommunen ger inte upp. Björn Segelod beskriver nu att ett nytt försök är på gång med tillstånd för samma platser.

ANNONS

– Planen är att söka tillstånd på Kungsgatan, från Kampenhof och upp till torget ungefär och på Dalabergs centrum. Skälet är att öka tryggheten. Vi tror oss veta att människor generellt upplever det som tryggt med övervakningskameror så det är ett sätt att försöka möta det. Annars har vi statistiskt en bra situation i centrum tack vare ordningsvakterna, säger Björn Segelod.

Brå ser ingen effekt på våldsbrotten

Hur effektivt är det då med övervakningskameror? Inte alls, menar Brottsförebyggande rådet, Brå, och lutar sig mot det samlade forskningsläget. Nyttan är liten eller obefintlig för själva säkerheten, och övervakningskamerorna blir mer av en kosmetisk åtgärd.

– Det har inte visats någon effekt på våldsbrott, till exempel på misshandel eller bråk, sådana brott som uppstår mer spontant. Där syns ingen effekt, säger Stina Holmberg, forsknings- och utredningsråd på Brå.

Kommunala kameror i Uddevalla

Kommunen äger för närvarande inga övervakningskameror på allmän plats utomhus i Uddevalla. Däremot har kommunen kameror inomhus framför allt i skolor, som en åtgärd mot vandalisering och inbrott bland annat, enligt kommunens säkerhetschef Björn Segelod.

Den sammanställning som Brå har gjort visar att det inte finns några säkra slutsatser om vilka effekter som kan fås av övervakning av skolor och offentliga platser. Bäst effekt har kameror på parkeringsplatser, något som bland andra Svenska dagbladet har rapporterat om förut.

– När det gäller stölder på parkeringar har man sett effekter. Man har också sett att det kan flytta på narkotikahandel, säger Stina Holmberg.

ANNONS

”En enkel åtgärd” från politiskt håll

Samtidigt vill allmänheten se fler övervakningskameror för att känna sig trygg.

– Ja, det har visat sig att folk är positiva, man vill gärna ha det. De är nöjda med fler kameror, ja, men om de är rädda för överfall är det inte säkert att det har någon större effekt, säger Stina Holmberg.

Att det ofta pekas ut som en konkret åtgärd från politiskt håll kan bero på att det är en enkel åtgärd, resonerar hon vidare.

– Det är något som är lätt att genomföra och som också polisen är positiv till. Det är något bra att säga i ett politiskt svar, andra åtgärder innebär att man måste gå till roten med det onda, säger Stina Holmberg.

Bilden av osäkerhet verkar användas som politiskt argument

En liknande poäng har Ingrid Helmius, doktor i offentlig rätt vid Uppsala universitet.

– Bilden och narrativet att det är osäkrare verkar politikerna använda som argument för att sätta upp kameror och få ökad upplevd trygghet. Men, en rättsstat kan inte övervaka sina medborgare bara för att det ska kännas bra för dem, säger Ingrid Helmius.

Hon beskriver hur Uppsala kommun satte upp fler kameror för cirka fem år sedan.

– Dessa kallades för trygghetskameror. Det tyder på att åtgärden kan vara en chimär, och jag tror att den är det. Det tyder också uppgifterna från Brå på, att det inte alls är självklart att övervakningskamerorna ger ökad säkerhet.

ANNONS

Vänder sig mot att integriteten värderas olika

Antalet tillstånd för övervakningskameror har ökat kraftigt överlag det senaste decenniet.

– Om en kommun får för sig att skaffa kameror och med öppet sinne undersöker var brotten begås i stan, då är det bra. Men ibland undrar jag om de är intresserade av om kamerorna gör nytta eller om det egentligen är en enkel väg att få folk att känna sig trygga. Det är inte värdigt en rättsstat, säger Ingrid Helmius.

Jag hoppas att kommunen inte använder den formuleringen i sin ansökan och det är än värre om myndigheten bifaller på den grunden

– Dessutom, upplevd trygghet är inget som Integritetsmyndigheten tar fasta på. Enligt lagtexten är det inte något rättsligt argument. Jag hoppas att kommunen inte använder den formuleringen i sin ansökan och det är än värre om myndigheten bifaller på den grunden, säger Ingrid Helmius.

Integritetsmyndigheten, Imy, hette tidigare Datainspektionen. Myndigheten arbetar för att skydda personuppgifter, till exempel om hälsa och ekonomi, så att de hanteras korrekt och inte hamnar i orätta händer, enligt sin hemsida. En av de främsta uppgifterna för Imy är att utfärda tillstånd och genomföra tillsyn avseende kamerabevakning.

– Det här är allvarligt. Det är grundlagsskyddade saker, vår rätt att vara ifred, säger Ingrid Helmius.

Det är grundlagsskyddade saker, vår rätt att vara ifred

Att kommuner i det läget till exempel vill kameraövervaka så kallade utsatta områden, alltså områden utpekade i första hand av polisen för extra resurser, är illa, resonerar Ingrid Helmius vidare.

ANNONS

– Med fler poliser hittar man fler brott. Det blir självgenererande. Då hakar kommunen på, det finns en bild av otrygghet och man vill ha kameror. Det innebär att man säger att integriteten inte är lika skyddsvärd i de här områdena, säger Ingrid Helmius.

Övervakning anses ”inte väldigt kontroversiellt”

Hur är det då med den upplevda tryggheten? Det vet forskarna inte heller med säkerhet, inte än. Internationella rön pekar på att det finns en hög acceptans för övervakningskameror, men fakta från Sverige finns inte.

I alla fall inte förrän i början av nästa år. För närvarande pågår nämligen den första studien i sitt slag i Sverige. Den leds från Göteborg, av universitetet i samverkan med SOM-institutet, med en omfattande enkät kring människors inställning till digital övervakning i samhället.

– Vi kan konstatera att det saknas forskning med empiriska resultat om vad allmänheten tycker om övervakning och hur det påverkar integriteten. Dock, med det jag har sett hittills kan man inte tro att det är väldigt kontroversiellt, säger Marie Eneman, forskare i informatik vid Göteborgs universitet.

Viktig fråga om prioritering av rädsla

Också Marie Eneman lyfter problematiken kring den enskildes rätt att vara ifred. Hon framhåller att forskningsteamet inte utvärderar om övervakning är bra eller dåligt. Fokus ligger i stället på att förstå vilken typ av styrning och regler som måste till för att skydda individens integritet.

ANNONS

– Teknologi kan vara en viktig pusselbit i brottsbekämpning, men det viktiga är hur den introduceras för att klara balansen med etik och integritet, säger Marie Eneman.

Enkelt uttryckt måste man fråga sig vad man är mest rädd för, att bli nedslagen eller rånad på gatan, eller att hamna på film som man inte har kontroll över men som spelas in i syfte att öka känslan av trygghet.

I debatten om övervakningskameror är det viktigt att fråga sig vilket perspektiv som ska få företräde, trygghetsupplevelsen eller den enskildes integritet

– I debatten om övervakningskameror är det viktigt att fråga sig vilket perspektiv som ska få företräde, trygghetsupplevelsen eller den enskildes integritet, säger Marie Eneman.

Måste reda ut lagring och tillgång

Det är en rad nödvändiga rutiner som måste vara på plats innan övervakningstekniken införs, menar Marie Eneman vidare.

– Hur och var ska materialet lagras? Använder kommunen en säker server och inte privata företag? Det måste också vara regler om hur länge materialet får sparas. Det handlar också om kontroll över filmerna. Vilka kommer att få tillgång till det och hur kommer det att delas?, säger Marie Eneman.

man kan aldrig veta hur teknologin kommer att användas framåt

– Jag vill också skicka med att det alltid finns en risk för ändamålsglidning, man kan aldrig veta hur teknologin kommer att användas framåt, säger Marie Eneman.

Gösta Dahlberg (M): ”Finns nog forskare som säger helt annat”

Bland företrädarna för den blivande majoriteten i Uddevalla finns dock en tro på nyttan.

ANNONS

det finns nog forskare som säger helt annat

Gösta Dahlberg (M) till exempel menar att ”det finns nog forskare som säger helt annat” än den forskning som Brottsförebyggande rådet har sammanställt. Han säger vidare att ”det är nog lättare att lösa brott med övervakningskameror”.

– Dessutom kan folk, utan att behöva känna sig övervakade eftersom det är ett dilemma med integriteten, känna sig tryggare, säger Gösta Dahlberg.

SD vill se mer pengar till polisen

Martin Pettersson (SD) som är föreslagen att leda kommunstyrelsen för den kommande majoriteten säger att hoppet står till Sveriges nya regering om mer statliga pengar till polisen. I annat fall kommer den nya majoriteten att ”intensifiera och utveckla de åtgärder som inletts”, till exempel kommunalt finansierade ordningsvakter och nya ansökningar om övervakningskameror, enligt Martin Pettersson.

– Kameror kan ha betydelse för den upplevda tryggheten, men framför allt kan kameraövervakning leda i bevis och leda till en fällande dom. Ansökningar om kameror har skett baserat på professionen med säkerhetschef Björn Segelod i spetsen. Det har inte skapat politisk strid och inte ifrågasatts. Alla partier i kommunfullmäktige har valt att ställa sig bakom, säger Martin Pettersson.

UP: Trygghet är bredare än vakter och kameror

För Ann-Charlott Gustafsson (UP) däremot är frågan om trygghet ”bredare och så mycket mer än vakter och övervakningskameror”. Hon vill att den nya majoriteten reder ut vad man ”egentligen vill med begreppet”, och resonerar bland annat om att trygghet innebär olika för olika grupper och var man befinner sig i livet.

ANNONS

Mer verksamhet och mer folk som rör sig på stan ger en utträngningsfaktor som är avgörande

Uddevallapartiets svar för att öka tryggheten på stan är i stället ökad aktivitet.

– Mer verksamhet och mer folk som rör sig på stan ger en utträngningsfaktor som är avgörande, säger Ann-Charlott Gustafsson.

ANNONS