Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Sten Agnholm har letat fram berättelsen om bland annat I17-soldater som hamnade i politikens hetluft 1935. Bild: Kenneth Eriksson

I17-soldater på bortglömt fredsuppdrag i utställning

Cypern, Afghanistan och Kongo. Sveriges lista på fredsbevarande uppdrag i FN:s tjänst är lång. Men när Sten Agnholm fann ett brev från Saarland blev han nyfiken på vad detta var. Nu har han gjort en utställning på Försvarsmuseet om denna historiska mission.

– Detta var Sveriges första fredsbevarande uppdrag, säger Sten Agnholm om det uppdrag som Sverige fick av Förenta Nationernas föregångare Nationernas Förbund och som pågick från julen -34 fram till 28 februari 1935.

Sten Agnholm som bland annat på I17 varit ansvarig utbildare för fältposten har utvecklat ett personligt intresse för frimärken och brev från de platser där svenska soldater varit stationerade utomlands. När poststämpeln på brevet sade Saarland väcktes nyfikenheten, och spetsades än mer när försvarsmuseets böcker om I17 inte hade någon kunskap att ge. Dock kunde Krigsarkivet bidra med några namn.

– Då kände jag att jag måste presentera dessa människor, för om några månader är det 85 år sedan som de åkte ut.

Av hela Sveriges trupp på 261 man kom ett 10-tal från I17, däribland plutonchefen Carl-Eric Svärd och musikfuriren Erik Nehman.

De frivilliga från alla landets infanteriregementen var alla födda mellan 1899 och 1915. Den siste ur pionjärtruppen gick bort 2013.

– Jag vill skildra hur de hade det och vad de gjorde, säger Sten Agnholm som till utställningen fått låna bland annat bilder från Olle Silverehn i Munkedal, son till ställföreträdande plutonchefen Arvid Silveréhn.

I denna självständiga stat klämd mellan Frankrike och Tyskland gick fredsuppdraget under brittiskt befäl ut på att övervaka folkomröstningen om framtiden för Saarland, som då var administrerat av NF, ockuperat av Frankrike och med krav från Tyskland om införlivande i den germanska familjen.

Folkomröstningen var en het fråga i ett land mellan två militära hårdingar, men svettigast i den svenska truppen var det för fältposten, som var civilanställd och tog med sig en särskild fältpoststämpel vilket var nytt för tjänsten.

– Han fick mest jobb på bataljonen. Filatelisterna var ett gissel som överöste honom med önskemål om stämplar. Just stämpeln med valdatumet 13/1 var ju guld, berättar Sten Agnholm som anar att fältposten många gånger fick stämpla kort natten lång.