Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Edvin Bergström

Integration äventyras när elever flyttar ut

I höst flyttar de gymnasiala lärlingsutbilningarna ut och introduktionsprogrammen blir ensamma kvar på Margretegärdeskolan. Rektor Gunnar Axelsson är kritisk till utvecklingen: "Det är inte optimalt".

Efter ett skifte i rektorsverksamheten flyttar de gymnasiala lärlingsutbildningarna ut. Ensamma kvar på Margretegärdeskolan blir introduktionsprogrammen där de elever som saknar gymnasiekompetens eller är nyanlända i Sverige, går.

Gunnar Axelsson, rektor på Margretegärdeskolan säger att flytten inte är optimal.

– Ju fler program som flyttar ut, desto svårare blir det för eleverna som är kvar att integreras med andra ungdomar. Som nyanländ bygger exempelvis mycket på att man får svenska kompisar och får chans att komma in i olika sammanhang.

Uddevalla gymnasieskola består av fem olika skolhus. Gymnasial lärlingsutbildning, GLU, har tidigare varit en del av Margretegärdeskolan men kommer från och med höstterminen att utgå från Agnebergsskolan. Stefan Einarsson som är gymnasiechef i Uddevalla kommun, tror inte att flytten kommer att påverka eleverna.

Gunnar Axelsson som är rektor på Margretegärdesskolan tror att man kommer behöva jobba extra mycket med motivationen i höst. . Bild: Edvin Bergström

– Vi jobbar mycket med att integrera eleverna, både mellan de olika programmen och med samhället. Alla elever på de olika skolorna har schemalagda lektioner i de olika husen, vilket innebär att de med jämna mellanrum träffar elever även från de andra programmen.

Men Gunnar Axelsson, rektor på Margretegärdeskolan, tycker att inte att de schemalagda lektionerna är tillräckliga. Han menar att tiden utanför klassrummet är minst lika viktig för att integrationen ska fungera.

- Visst har man lektioner på andra skolor, men kanske inte blir mycket mer än att man går dit och sen tillbaka. På raster, håltimmar och i matsalen hade eleverna kanske gynnas av att umgås med personer från andra program.

Inkörsport till gymnasiet

Gunnar Axelsson berättar att han redan idag ser att nyanlända elever gärna pratar svenska i klassrummen, men andra språk med varandra i korridoren.

– Skulle det finnas fler svenska elever i korridorerna skulle man givetvis prata mer svenska med varandra, säger Gunnar Axelsson.

Introduktionsprogrammen är tänkta att fungera som en inkörsport till gymnasiet. Elever som saknar gymnasiebehörighet eller behöver en språkintroduktion ska erbjudas 1-3 års förberedande studier innan de går vidare till nationella program eller yrkesprogram. Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund säger att tanken är god men att systemet inte fungerar.

– Introduktionsprogrammen är inte hållbara, det är bara sex procent av de som går här som faktiskt tar sig vidare och klarar av en gymnasieexamen.

Åsa Fahlén menar att det som krävs är en mer flexibel lösning för att underlätta att eleverna snabbt kommer ut i samhället.

– Det gäller att se till varje individs behov, vissa kanske bara behöver läsa upp ett ämne innan de är redo för gymnasiet, medan andra istället behöver lära sig språkliga grunder för att få ett jobb.

Integration – en prioriterad fråga

Både Gunnar Axelsson och Stefan Einarsson säger båda att man på Margretegärdeskolan arbetar, och kommer att fortsätta arbeta med att integration som en prioriterad fråga, men Gunnar Axelsson är tveksam till om flytten av lärlingsprogrammet kommer att gynna arbetet.

– Generellt sett fungerar integration alltid bättre när man har möjlighet att umgås med olika personer, och för vår del hade det kanske varit bäst att vara i ett hus med flera olika program. Risken finns ju att det dyker upp idéer om det skulle vara på ett visst sätt bara för att vi går i det här huset. Vi kommer nog få jobba extra med motivationen i höst och försöka bromsa alla sådana tankar, säger Gunnar Axelsson.