– Ungefär 7-10 procent av barn i förskoleåldern har någon form av språkstörning, säger Sofia Strömbergsson.
Hon är logoped och biträdande lektor i logopedi på Karolinska institutet. Hon forskar om tal- och språkstörningar hos barn i förskoleåldern, specifikt om vilka konsekvenser tal-/språkstörningen har i barnets vardag.
– Om du har svårt att ta in information som kommer i talad form är det förstås svårt att hålla uppmärksamheten, exempelvis vid en samling på förskolan. Tankarna far iväg på annat och kanske försöker du komma därifrån. Då ser det ut som att du har svårt att lyssna och sitta still.
I själva verket kan det handla om att språkets form, innehåll eller användning inte förstås av barnet. Att ha en språkstörning är inte samma sak som att ha läs- och skrivsvårigheter. Däremot kan många barn som har sen språkutveckling senare få svårigheter med läsning och skrivning. Man skiljer även på språkstörning och talstörning. En talstörning innebär svårigheter att uttala språkets ljud, men hänger för många barn även ihop med svårigheter att "knäcka" språkets ljudsystem. Ibland kan man både ha språk- och talstörning.
– När den språkliga förmågan inte räcker till kan det bli svårt att reda ut konflikter. Då är det lätt att missuppfattas som bråkig eller krånglig. Har man många upprepade erfarenheter av detta kan det färga självbilden, säger Sofia Strömbergsson.
Logopeden ger stöd
När ett barns språkutveckling avviker från det förväntade uppmärksammas det ofta redan på barnavårdscentralen, BVC.
– När föräldrar själva söker hjälp har det ofta varit problem ett tag, säger Sofia Strömbergsson.
På BVC kan föräldrar till barn med tal- och språksvårigheter få stöd och hjälp av en logoped för att få kommunikationen att fungera. Exempelvis kan familjen prova att använda tecken som stöd.
– Alla föräldrar vill känna att mitt barn förstår mig. Om barnet har svårt med det verbala språket så kan tecken som stöd bli ingången till att förstå varandra. Det talade språket kommer ofta så småningom och tecken kan fungera som stöd under tiden.
Sofia Strömbergsson säger att förskolan har en viktig roll för barns språkutveckling.
– Jag blir glad när jag hör att man arbetar målinriktat med det, som i Uddevalla. Den språkliga stimulansen sker i vardagliga situationer och det går till exempel att bygga ordförråd på fler sätt än med talat språk. Det är viktigt att inte hamna efter i ordinlärning bara för att man har svårt att bearbeta just talat språk.
LÄS MER:Språkbad och tecken hjälper förskolebarn att hitta orden
Svårt att få plats på språkförskola
För de barn som har en grav språkstörning finns särskild språkförskola. Idag är tillgången på de platserna starkt begränsad och dessutom ojämnt fördelat i landet. Nu ska Sofia Strömbergsson och hennes forskarkollegor undersöka hur det går för de barn som fått plats på språkförskola jämfört med de som inte får samma behandling.
– Vi hoppas med en sådan kartläggning kunna bidra till att säkerställa jämlik vård, som tillgodoser vårdbehovet hos barn med grav språkstörning.
Fakta: Språkstörning kan ha flera delar
Problemen vid språkstörning brukar delas in i tre huvuddelar, som kan förekomma enskilt eller i kombination:
- Svårigheter med språkets form är oftast det som märks först. Det kan exempelvis handla om uttal, ibland tappas vissa ljud bort eller byts ut mot andra. Det kan också handla om att sätta ihop meningar. Ord försvinner, byter plats eller ersätts med andra.
- Svårigheter med språkets innehåll kan innebära att barnet har ett litet ordförråd, svårt att förstå muntliga instruktioner och att dela in ord i kategorier. Lätta svårigheter inom det här området försvinner ofta i och med att barnet blir äldre, men andra svårigheter kan finnas kvar långt upp i åren eller bli bestående.
- Svårigheter med språkets användning. Det här handlar om språk i ett vitt begrepp och om kommunikation – som kroppsspråk, förmåga att vänta på sin tur och att förstå underförstådda budskap.
Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten
