Norrskolan först med surrfria kupor

Det är inte längre till korridorer och andra utrymmen som elever som vill komma ifrån klassrummets sorl behöver söka sig. Åtminstone inte på Norrskolan som är den första skolan i Sverige som har skaffat sig lärkupor.

ANNONS
usernewspaperlogoutofferarrowcommentsSökSuperlokaltclockplaytwitterfacebookinstagramNotifikationerNotifikationer avNotifikationerstampenpencilusersusers outlinedclocklockdatabasecheckbox-checkedcheckbox-uncheckedlikecheck_circleexclamation-solidgrade

Lärkuporna är en schweizisk uppfinning som just nu håller på att monteras på Norrskolan i Uddevalla.

– Vi svarade ja utan att blinka när vi fick frågan om vi ville prova detta, berättar Camilla Bengtsson, specialpedagog och biträdande rektor på Norrskolan när vi söker oss ner till det särskilda undervisningsrum i källaren där lärkuporna är under uppförande av innovatörerna själva, schweizarna Daniela Bär och David Spahn.

Dra sig undan

Ur platta paket håller de på att vika ihop kartong som ska bli tre kupor i rummet, där eleverna kan sätta sig när de vill dra sig undan eller för att bättre kunna fokusera på en skoluppgift.

ANNONS

– Då kan de få tysthet samtidigt som de fortfarande är med de andra, säger Camilla Bengtsson om fördelarna med kuporna, oavsett om de är gjorda i trä eller som här i kartong.

Med kuporna i kartong uppstår också den pedagogiska situationen när eleverna själva kan vara med och sätta ihop lärkuporna tillsammans med vuxna. I ett fritidsrum på skolan står en större version i trä, som dock snickare byggt ihop.

För Norrskolans elevråd var det ett stort ögonblick när just dessa lärkupor i trä invigdes. Många elever var på plats och efter bandklippning och några förhållningsregler från elevrådet visade de stor iver att krypa in och skapa sitt eget universum.

Naturligt

På Norrskolan hade lärarna gärna haft lärkupor i varje klassrum, men skolans klassrum är för små för att de ska få plats. Annars var det just med en fråga om utrymmet som dessa kupor skapades.

– Hur utnyttjar man en yta så effektivt som möjligt, frågade sig arkitekten Daniela Bär för några år sedan i samband med ett projektarbete och kom fram till att det var bäst att stapla rum på höjden.

– Huvudet och benen behöver inte lika mycket utrymme att röra sig som kroppen, och då föll det sig naturligt att utforma rummet i en sexkantig form, förklarar Daniela Bär som hittills bara hunnit komma in på fyra skolor i Schweiz.

ANNONS

Något officiellt namn på svenska har inte dessa kupor än. Lärkupor som eleverna kallar dem är en direkt översättning från det tyska namnet. Men med användning för läsning eller ett grupparbete för två kan även andra benämningar bli aktuella.

Med elevers fantasi och kreativitet kan också kuporna i trä utformas individuellt invändigt, menar svenska projektledaren Annika Svahn.

ANNONS