River magasinen och säkrar mot skred

Nu rivs de gamla magasinen i hamnen. Det är ett led i Uddevalla hamns flytt till Fröland och första steget i att öppna området för Uddevallaborna. Men om området ska bli buffert för översvämningar, en ny stadspark eller ett bostadsområde är inte bestämt.

ANNONS
|

Det vilar en nästan spöklik stämning över Bävekajen och de gamla hamnmagasinen, trots att septembersolen lyser över den spruckna asfalten. Naturen håller på att återerövra marken. Ur asfalten tränger sig renfana och rallarros tillsammans med små björkar och almar.

Mellan växter och skräp ligger små högar med gråskimrande bitar av antracit, en kolhaltig malm som lagrades på Bävekajen och sen fraktades till Wargön Alloys.

En bit ut i Bäveån reser sig rester av kajkanten upp, missfärgade av alger och mossa. Det var en novembernatt för sex år sedan, 2008, som delar av Bävekajen rasade ut i Bäveån och området stängdes av på grund av skredrisken.

ANNONS

Det var just malmen till Wargön Alloys som orsakade det stora skredet. En stor och tung malmhög låg en bit innanför kajens betongkonstruktion men pressen på marken blev så hård att kajen kanade ut i vattnet.

Efter raset tog diskussionen om hamnområdet fart. Vad ska det användas till och vad måste göras. Flera utredningar har gjorts, bland annat för att undersöka hur stora markföroreningarna är. Här har legat flera industrier och delar av marken är utfyllnad, bland annat med gamla sopor.

–Nu har kommunen avsatt 38 miljoner kronor som ett första steg för att säkra området. Magasinen ska rivas och Bävekajen och en del av Norra Badökajen ska skredsäkras, berättar kommunens projektledare Sten-Anders Olsson och Frida Olsson.

Ett annat arbete som ingår i de 38 miljonerna är att skredsäkra delar av Lövåskajen där fartygen till Exxon Mobil lägger till.

Två av de fem hamnmagasinen är redan rivna. Rivningen av det största magasinet i mitten är påbörjad och förvridna ståltrappor och annat skrot, vitpudrade av kaolin – leran som lagrades i magasinet – ligger i en hög och väntar på avhämtning.

–Magasin 23 längst bort mot silotornen och Magasin 20, närmast hamnporten rivs sist eftersom det finns asbest i byggmaterialet och då krävs särskilda säkerhetsåtgärder, säger Frida Olsson.

ANNONS

Rivningen väntas bli klar i januari 2015. Sedan börjar arbetet med att rensa bort den gamla kajen.

–Kajen som ligger i vattnet ska tas bort. Vi ska schakta av en del av kajen in mot magasinet och göra en inbuktning av Bäveån. Tanken är att de rester av malmen som ligger kvar ute i vattnet ska vara kvar och fungera som en tryckbank, säger Sten-Anders Olsson.

Uddevalla Hamnterminal ska successivt flytta ut mot Sörvik och i framtiden till Frölandshamnen. Djupet i Frölandshamnen är 14 meter mot åtta i Uddevalla hamn.

Samtidigt pågår en diskussion mellan kommunen och Lantmännen och Svenska Foder om siloarna på Badökajens spets. De började byggas redan på 1930-talet och fungerar som mellanstation för spannmålslagring.

–Det är ju inte anläggningar som är lätta att flytta på. Vi har ett tio-årigt perspektiv, säger Sten-Anders Olsson.

Arbetet med Bävekajen beräknas bli färdigt under 2015, men det är oklart om området ska öppnas för Uddevallaborna. Allt hänger på vad området ska användas till och det har politikerna inte bestämt ännu.

Undersökningen av marken visade att det fläckvis fanns mycket hälsofarliga rester av bly, zink och kvicksilver. På andra ställen hittades skrot, koks och gamla sopor. Att sanera allt blir mycket kostsamt.

ANNONS

Dessutom finns översvämningarna att ta hänsyn till. Kajen ligger knappt en meter över havsnivån och när det är högvatten, hård vind och regn stiger det upp över Bastiongatan. Ska det byggas hus måste de ligga minst 2,2 meter över normal havsnivå.

–Just nu gör vi inte fler åtgärder än att riva magasinen och rätta till vid kajen. Vad som ska göras sen beror på vad området ska användas till och det är ett politiskt beslut, säger Sten-Anders Olsson.

Det finns flera förslag, allt från att göra ingenting till ett nytt bostadsområde. Mycket talar för att låta hamnområdet bli en grönyta med träd, promenadstigar och bänkar och eventuellt med våtmarker som kan fungera som buffert vid översvämningar.

ANNONS