Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Maaseskaer37 (1)
Sälrekord. Aldrig har det funnit fler sälar på västkusten. Då ställs åter sälen mot yrkesfisket som menar att den är ett hot också mot hela torskbeståndet på lite sikt.

Sälrekord kan hota torsken

Antalet sälar i västerhavet slår rekord. Inte sedan 1900-talets början har det varit fler, bedömer forskare.– Vi vet ännu inte exakt hur detta slår. Men sälarna äter mer fisk än yrkesfisket drar upp, säger Karl Lundström.

Han är expert på sälar och jobbar vid Havsfiskelaboratoriet i Lysekil. Under krisåren då sälarna drabbades av sälpest 1988 och 2002 samt av fågelinfluensa 2014 gick antalet knubbsälar ner kraftigt. Vid räkningen 2015 bedömde man att det fanns knappt 13 000 sälar i Västerhavet, inklusive danska Kattgatt. Men nu är det totala antalet fler.

– Ja, det handlar om minst 20 000 sälar nu och flest i Kattegatt. Det är historiskt mycket och i samma nivå som i början av 1900-talet, säger Karl Lundström.

Hur räknar man egentligen sälarna utan att räkna flera individer flera gånger?

– Det gör man på sommaren under pälsbytesperioden då de flesta av dem ligger och solar sig på klipporna. Sedan innehåller ju beräkningen så klart ett visst mått av osäkerhet. Därför räknar man flera gånger på ett år.

Finns det några orosmoment med så många sälar?

– Nja, vi vet att när de är så många så kan man inte strunta i deras betydelse. Sälarna i Kattegatt äter mer torsk än vad yrkesfisket fångar. Sälarna verkar äta de mindre torskarna. Yrkesfisket tar upp de större. Exakt hur det påverkar torskbeståndet vet vi inte riktigt ännu. Det finns ju tecken på att torsken hämtat sig i Kattegatt.

En annan fråga som man vill försöka reda ut, berättar Lundström, är hur det stora sälbeståndet påverkar skyddade fiskbestånd, som till exempel 8-fjordarområdet där man arbetar för att få tillbaka lokala fiskbestånd genom fiskeförbud. Vi kan se att säl och skarv finns i de fiskefria områdena och fiskbestånden inte verkar återhämta sig.

– Hur sälarna påverkar fiskbestånden i Koster-/Väderöfjorden där yrkesfisket själva månat om lokala bestånd är också en fråga. I värsta fall påverkar mycket sälnärvaro återväxten negativt av fiske på alla de här områdena. Det är dags att ta reda på hur detta hänger ihop. I värsta fall påverkar mycket sälnärvaro återväxten av fisk negativt i alla här nämnda områden.

Yrkesfiskare brukar ju säga att sälen är den största konkurrenten till dem och att sälar förstör redskap för stora pengar?

– Det är riktigt. Men det gäller dem som fiskar med bur eller garn och det är inte så många som gör det längre. Mest fångas med trål och då kan inte sälen göra så stor skada på redskapet i alla fall. Hur stor avskjutningen av sälar får bli i år har man ännu inte bestämt.

Under 2016 gav Naturvårdverket tillstånd till att skjuta max 200 knubbsälar som skyddsjakt av säl vid enskilda redskap i Västra Götaland och Halland.

Till och med december rapporterades 170 sälar skjutna på västkusten och 133 av dem i Västra Götaland. Den goda tillgången på säl gör, att man kan se dem av och till simmande inne i tätorterna utmed Bohuslän.

Varför ökar stammen så kraftigt?

– Det är nog en kombination av att det finns mycket mat för dem, att de skyddats under årtionden och inte drabbats av någon sjukdom på flera år,

Ordförande för Sveriges fiskare producentorganisation, SFPO, Peter Olsson på Smögen, är oroad av det stora antalet sälar.

– Säl äter så mycket fisk, att detta är ett direkt hot mot torskbeståndet på sikt. Inne i våra fjordar är det redan nästan tomt på fisk och där har vi inte heller något yrkesfiske längre. Nu har det gått så långt att vi måste välja: Ska vi äta fisk själva, eller ska vi sitta och titta på när sälarna de tuggar i sig och ökar i antal och tar alltihop?

Peter Olsson är inte emot säl, påpekar han, men menar att det är viktigt att se till att "vi får ett sälbestånd som är i balans".

Sälproblem i omgångar

Under sälpesten 1988 halverades sälstammen på västkusten.

Samma halvering uppstod under pesten 2002.

Man uppskattar att tio tusen sälar dog vid båda ovanstående årtal.

2014 drabbades sälarna av fågelinfluensa och 3000 sälar dog.

I dag uppskattar man att det finns mellan 15 000 och 20 000 sälar i Skagerrak och Kattegat.

Sälarna äter de mindre fiskarna, men också skalddjur som räkor. Sillen klarar de dock inte för den för snabb.

Enligt Fredrik Nordwall, biolog vid Havs- och vattenmyndigheten, har knubbsälen en tillväxttakt på 7-8 procent om året. Innan sälpesten 2002 låg tillväxttakten på 12 procent

MEST LÄST