Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/6

Skansens gård har haft islandshästar i 40 år

Det sägs att alla kan rida islandshästar. Dessa små lugna och stabila hästar gör att många nybörjare kanske vågar sig på en tur. Det är något som Bohusläningens reporter bestämmer sig för att testa.

Skansens gård ligger strax utanför Uddevalla och har både ponnyridning och islandshästar. Runt 30 hästar har Björn Hellgren samlat på sig. På gården bor det 15 ponnys och 15 islandshästar och utöver det har han även några inackorderingshästar i stallet. Under sommaren har de haft sex ridläger och nu under perioden mellan sommaren och hösten är det en lugn period på gården.

Björn köpte en islandshäst för snart 40 år sedan och var bland de första i Sverige. Det var när dottern föddes med en ryggmärgsskada och var förlamad från midjan och nedåt som han ville få henne att komma ut i skogen.

– Jag ringde runt men det var inget ställe som kunde erbjuda ridning för henne. Så då köpte jag en islandshäst som hon kunde rida på. De är ganska korta vilket också är bra om man ska ha någon som leder hästen, säger han.

Började rida som liten

Björn själv började rida när han var sex år gammal och ridskolan på gården har varit igång i snart 30 år. Varför det blev just islandshästar är för att de är lugna och inte lika temperamentsfulla som storhästar. Just därför passar det alltifrån nybörjaren till den mer erfarna ryttaren.

– De är inte lika nervösa som storhästar. Islandshästar passar väldigt bra för turridning för de kan gå rumpa mot rumpa och vara lugna. Man sitter stadigt ned i sadeln och de är riktigt rejäla vikingahästar. Det gör att alla åldrar kan rida på dem, säger han.

Idag är det inte lika populärt med turridning på islandshästar som det har varit. En anledning till det tror Björn att många ställen har behövt lägga ned på grund av bristande ekonomi.

– Jag tror att det är kombinationen av att ha ridskola och ridturer som gör att vi går runt. Många har börjat i liten skala med islandshästar och det är ganska jobbigt och inte jättelönsamt. Så det är inte alla som har orkat hålla på genom åren, säger han.

Hero - hästen som gärna käkar av skogen

Men hur är det då att rida på en islandshäst om man är nybörjare? Bohusläningens reporter bestämmer sig för att testa. Jag är uppvuxen på landet och har ridit några år på ridskola som barn och på vänners hästar under tonåren. Därför hoppas jag att något av det jag en gång lärt mig ska sitta i och kliver bara lite nervöst upp på hästen Heros rygg.

Hero är en trygg islandshäst som gärna stannar för att äta löv när vi går igenom skogen. Lite disträ men en väldigt snäll häst är det som leder mig igenom skogen och med backar som går upp och ned.

Turen går genom skogsstigar, upp för kullar och ned för de likaså. Mina färdigheter att sitta på rätt sätt testas och ska erkännas inte är de bästa. Men kvar i sadeln sitter jag och har det ärligt talat ganska mysigt.

Det stora provet kommer dock när Björn föreslår att vi ska göra något annat än att skritta. Lite utmaning vill jag ju ändå ha, så såklart ska vi galoppera och tölta och rida i vattenhinder.

Fort går det (enligt mig) och lite halvbra sitter jag i sadeln. Men efter ett tag släpper nervositeten och det är kul. Mysigast är det kanske när vi rider genom skogen och Björn berättar historier om hur området vi rider igenom har sett ut.

Så, är att rida islandshästar något för alla? Jag svarar nog ja, det tror jag. Jag och Hero utgör ett bra team så lugn och stadig han gör mig, då spelar det mindre roll att han gärna äter upp hela skogen på vår lilla tur.