Forskning. Magnus Jutell (elev), Mikael Olsson (universitetslärare), Karolina Svensson och Anton Hedborn (elever), Magnus Klang (folkhögskolelärare)

Snabbstudier i hur havet mår

När Göteborgs universitet visar upp olika arbetsmetoder för att ställa diagnos på miljön i det marina närområdet, är detta också en marknadsföring för att säkra studenter på lite sikt.

ANNONS

– Vi vill också sprida intresset för miljöfrågor allmänt, säger universitetslektor Mikael Olsson. När Institutionen för biologi och miljövetenskap på torsdagen besökte Lindesnäs, innanför Rödön i Byfjorden, kom 22 elever från Ljungskile folkhögskola, där de går ett basår med naturvetenskapliga ämnen, för att sedan kanske fortsätta studier.

– Vi har 90 elever som läser allmänna ämnen, berättar biologi- och kemiläraren Magnus Klang som är knuten till skolan.

– Vår vision är att sprida förståelse för miljöförhållanden i det marina närområdet och lära ut om hoten mot den biologiska mångfalden, säger universitetslektor Magnus Olsson som tidigare varit med och utfört den här missionen i Varberg, Falkenberg och Vrångö hamn i Göteborgs hamninlopp.

ANNONS

Nu blev det bara en endagssejour med tre workshops, tre lärare från universitetet som höll var sitt föredrag, på plats i småbåtshamnen. Men forskare hade också för flera månader sedan satt ut särskilda platsskivor i havet, för att man nu skulle kunna lyfta upp dem och se vad för typ av djur vuxit fast på skivorna.

Med detta som grund kan man sedan diskutera livet i havet i ett bredare perspektiv. Metoden kallas för Virtue och sponsras av Sjöfartsmuseet i Göteborg.

När Magnus Olsson drog upp skivorna på torsdagsmorgonen, blev han förvånade av att de var helt täckta av många kg små blåmusslor - så många att man knappt kunde utläsa andra organismer på demnågot annat liv på skivorna.

– Jag har inte varit med om det här tidigare och har ingen riktig förklaring till varför så många mussellarve fastnat just här, sade han på torsdagen.

– Tanken bakom att forskare möter elever i olika stadier runt om på kusten, är att ge dem någon form av erfarenhet av naturvetenskapliga, forskningsmetoder, som kan kopplas till exempel till problem med toxiska bottenfärger på småbåtar och fartyg, berättar Magnus Olsson.

– Eleverna från Ljungskile som är här idag, läser upp ämnen de behöver för att eventuellt senare gå vidare på högskolans utbildningar till läkare. ingenjörer eller kanske forskare, säger Magnus Klang.

ANNONS

På hela Ljungskile folkhögskola studerar 220 elever på olika utbildningar.

•En arbetsmodell där elever själva kan genomför ekologiska effekter av föroreningar.

•Genomskinliga CD-skivor träds på plaströr, fästs på en lina.

•Bygget sänks i havet med en ett sänke och får ligga i vattnet några månader.

•När allt tas upp igen på hösten, har förmodligen olika typer av påväxt infunnit sig.

•Organismerna granskas sedan i lupp och/eller mikroskop.

•Resultatet kan jämföras med tidigare års fynd, eller med liknande resultat från andra vatten.

•Elever kan få insikt i begreppet biologisk mångfald.

ANNONS