Snacka om mycket verkstad – både ute och inne

För det är inte bara inne i verkstaden som flitens lampa lyser. Ute på gårdsplanen står tio bikupor, som ett resultat av företagets miljötänk.

–Ja, det var en idé vi fick, att symbolisera vårt miljöarbete med bikupor. Vissa biarter är på väg att dö ut, och vi tyckte att det var en perfekt sak att göra för att bidra till en bättre miljö, säger Marcus Sölsnaes, från Ufab.

Det blev ett samtal till Uddevallanejdens biodlareförening som nappade direkt. Däremot gick det inte att ha kuporna på taket som tanken var från början, det blåser för mycket där. I stället står det tio kupor ute på gårdsplanen, fem tillhör Ingemar Abrahamsson, ordförande i föreningen, och fem Olan Jacobsson.

–Det passar jättebra att ha kupor centralt. det är bra drag i stan, som vi biodlare kallar det. Här finns det många häckar, lindar, fruktträd och blommor, säger Olan.

Bra drag är inte vad ni kanske tror, utan syftar på dragväxter, en växt som bina föredrar under en period.

Och det ger resultat, senaste skörden gav 150 kilo honung, det brukar ligga därikring varje år och nu är man inne på fjärde säsongen. Ufab köper honungen och har en egen etikett med den av Marcus Sölsnaes tecknade UFABee.

–Till jul får alla i personalen en burk, och sedan ger vi bort den till kunder och leverantörer. Så vi köper inte in USB-minnen eller isskrapor... Vi har ju en fabrik i Shanghai, och när vi kommer ocgh de ser att det är en svensk produkt är det bara wow! Vår vd Joachim Johansson är där titt som tätt och tar alltid med sig ett antal burkar, berättar Marcus.

En gång i veckan vid den här årstiden är Ingemar och Olan på plats för att sköta om sina bisamhällen. Bland annat för att förhindra svärmningar som är binas sätt att föröka sig på. Då gäller det att bygga på med nya lådor så att drottningen inte får för sig att sticka iväg och med henne en stor del av bina.

–Bina känner lukten av sin drottning och varje drottning har sin egen lukt. Ett främmande bi släpps inte in, om det inte är fullastad med pollen förstås, då kan det gå an, säger Olan.

Ingemar puffar på lite rök in i kupan innan han lyfter upp ramarna och tittar till de små raringarna. De äldre bina är ute och arbetar och de unga, som är ludna, lite mindre och grå, är kvar i kupan.

–Röken får bina att tro att det är fara å färde och då laddar de för mat innan de måste fly, så de sätter sig och äter. Precis som med oss människor, är man mätt och go, så är man snällare, berättar Olan.

Den vita overallen som biodlare ofta bär är egentligen inte nödvändig, men ger en känsla av lugn och trygghet. Bin känner nämligen på sig om man är nervös.

–Korsningar och inavel gör att bin blir ilskna. Om man har ett ilsket samhälle kan man byta ut drottningen. På Mollön har vi en föreningsbigård med egen parningsstation, dit kommer folk med sina drottningar och låter dem para sig, allt för att slippa inavel. En drönare har ingen far, bara en mor, och sedan befruktar han sin syster, förklarar Olan.

Och talesättet flitig som ett bi är inte taget ur luften. För att få ihop till ett halvt kilo honung måste det flyga 8 000 mil, två varv runt jorden, utan att tröttna.

–I Sverige är det bara fruktodlare som hyr bin, om ett äppelblom inte är väl pollinerat syns det på den ojämna formen. Och faktum är att bär, som blåbär och vinbär till exempel, som är granne med ett bisamhälle, blir 30 procent större.

Och med den rikliga och omväxlande växtligheten som Ufab-bina har i sitt grannskap, så sätter den avtryck på honungen också.

–Den blir mycket finare och mer smakrik, recenserar Marcus Sölsnaes.

Agneta Källberg

ak@bohuslaningen.se