Det här är något som Färgelanda kommun blivit varse om. Vid årsskiftet införde kommunen ett lönegolv på 30 000 kronor som då innebar en ganska rejäl löneökning för färska lärare. Nu har det redan blivit upphunnet.
– Vad jag vet har ingen annan kommun infört ett lönegolv men hela lönespannet har ökat. Vi ligger bättre till nu än vi gjorde tidigare, våra nyanställda flyr inte från oss, men de lärare vi haft länge erbjuds ibland betydligt bättre lön på annat håll, säger Helena H Kronberg som är förvaltningschef för barn- och utbildningsenheten i kommunen.
Att löneutvecklingen går snabbt för lärare är inget hon har något emot, men samtidigt menar hon att det kan bli problem framöver.
– Det blir en knepig situation för kommunerna. Vi har ett statligt uppdrag att ha behöriga lärare som kan sätta betyg. Om det då till exempel går ut en handfull behöriga NO-lärare per år och det är många fler kommuner än så som har brist skulle lönerna kunna bli hur höga som helst. Så den stora frågan är givetvis bristande tillgång till utbildade lärare, säger Helena H Kronberg.
Från fackligt håll delar man synen att konkurrensen kan få negativ effekt. Annika Levander, distriktsordförande i Lärarnas riksförbund, menar att lärarbristen kommer skapa problem.
– I vissa kommuner har man möjlighet att öka lönerna mer än andra. Därför kommer det bli en sned fördelning mellan vilka som kommer kunna få behöriga lärare och vilka kommuner som inte kommer kunna det, säger hon.
Samtidigt menar hon att orsaken till problemet ligger hos kommunerna själva.
– Hade kommunerna satsat på att höja lärarlönerna tidigare hade vi kanske inte sett den lärarbrist vi har i dag.
Det faktum att lärarlönerna nu ändå har höjts ser man från fackligt håll enbart som positivt.
– Historiskt sett har lärarlönerna släpat efter vilket gör att lärarna fortfarande har dåliga löner. Än är vi inte uppe i de nivåer vi borde vara i, säger Annika Levander.
