När vi träffas har hon sagt hej då till fastighetsansvariga på kommunen. Hon har presenterat sina och andras tankar om Gallionen bland annat. En del av hennes projekt var att bjuda in elever i att "Sätta färg på Gallionen".
Nu sitter det massor av teckningar på skärmarna i stadsbiblioteket. Alla olika och där nuvarande symbolen som finns på huset är utbytt mot budskap som Alla är lika värda, eller Uddevalla bästa stan.
–Det har varit bra diskussioner och mycket engagemang. Många säger att huset inte är roligt, man känner sig inte välkommen. Men Gallionen har kvalitet också tycker jag. Tänk bara vad man kan göra med terrassen som finns vid parkeringarna, säger Julia Fredriksson.
Hon visar några bilder där hon fyllt terrassen med bland annat möbler.
–Man kan testa att aktivera ytan som i sig är lättillgänglig. Funkar det inte, så funkar det inte.
Hon har lagt fokus på förmedla invånarnas och sin egen syn på staden till de som bestämmer.
– Man pratar mycket om Bohuslän, men man ser inte så många spår av det i Uddevalla. Jag har skissat på den här lite dubbla bilden. Som sjöbodar, men Bohuslän är så mycket mer, som glitter och glamour som kanske mest sommargästerna ser det. En annan bild speglar det jag kallar den postvarvslistiska byggnaden. Jag är född 1991, jag har ingen relation till varvet. Varför har man inte sparat något, eller byggt upp något som minner om den historien?
En annan rad ur hennes brev är Mitt Uddevalla är grus där det stod hus.
–Jag tycker att man ska bygga med identitet, inte bara klicka ut billiga hus. Gör något speciellt på grustomterna, bygg med större självförtroende, våga satsa.
Men nu är det inte så att Julia som läser till inredningsarkitekt på Konstfack, tycker att stan är kass.
–Nej, det är så roligt att se staden med lite nya ögon, här finns mycket som är av bra kvalitet. Det är nästan så att jag är ledsen att jag inte sett det tidigare.
En ny möjlighet att se vad Julia har gjort i projektet där tre andra konstnärer också deltar är vecka 32 då de kommer att ha en gemensam utställning igen.
