Digitaliseringen av samhället pågår i en hiskelig takt runt omkring oss, så även i välfärden. 2017 beslutade den S- och MP-ledda regeringen om en strategi med målet att den svenska skolan ska bli bäst i världen på att ta vara på digitaliseringens möjligheter.
Organisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL) fick huvudansvaret för att ta fram en handlingsplan för detta och en rapport på arbetet ska presenteras för regeringen i mars senare i år.
"Inte längre någon som tvivlar"
Men det är inte bara skolan som ska ta till vara på teknikens möjligheter. SKL har även förhoppningen att ny teknik ska lösa delar av välfärdens största utmaning: ett enormt behov av ny personal de närmaste åren.
– För några år sedan var många skeptiska till det här. Nu går vi in i en fas där vi frågar oss hur vi ska göra. Det finns inte längre någon som tvivlar på att det behövs, säger Malin Annegård, analytiker på SKL.
"Ekvationen går inte ihop"
Förra året presenterade SKL en prognos på ett rekryteringsbehov av en halv miljon personer inom välfärden till 2026, vilket är en enorm siffra i jämförelse med att det i nuläget arbetar drygt 1,2 miljoner inom sektorn.
Malin Annergård berättar att andelen av befolkningen som är 80 år eller äldre kommer växa med 44 procent fram till 2028. Samtidigt kommer gruppen barn och unga växa mellan 11 och 13 procent medan befolkningen i arbetsför ålder endast väntas öka med 6 procent.
– Den ekvationen går inte ihop. När man pratar om att införa teknik blir det lätt farhågor om att människor ska ersättas men så är det inte. Alla kommer behövas, säger hon.
Hon säger att det kan gälla fysiska robotar eller AI-mjukvara till datorer. Program som kan scanna forskningsrapporter världen över på några sekunder, övervakningssystem som kan se till patienter nattetid eller robotar som kan motivera elever i skolan.
– Det finns otroligt många frågor att arbeta med. Allt från etik till vad vi ska satsa på. Det finns stora möjligheter men också stora utmaningar. Det är inte det enklaste uppdraget men det ska göras.
