Det blir allt fler barn och unga under 18 år. Gruppen äldre växer också. Däremot ökar inte gruppen i arbetsför ålder lika mycket. Det innebär mindre skatteintäkter till kommunerna samtidigt som kommunerna får ökade utgifter för att klara behoven i de åldersgrupper som växer.
Den ekvationen måste Uddevalla, liksom de flesta svenska kommuner, brottas med. Många väljer att höja kommunalskatten för att klara budgeten.
Så blir det inte i Uddevalla. I alla fall inte 2020, enligt förslaget från Samverkansmajoriteten (M+C+KD+L+UP+MP).
– Lyckas vi 2020 håller jag för troligt att vi inte behöver höja skatten alls under den här mandatperioden, säger Christer Hasslebäck (UP), kommunstyrelsens ordförande.
I stället präglas deras förslag av besparingar och effektiviseringar.
LÄS MER:Tuffa år i ekonomin: "Vi har inga resurser att fördela"
Totalt för åren 2020–2022 räknar styret med att verksamheterna måste spara 188,2 miljoner kronor.
Ser över organisationen
Den viktigaste åtgärden för att klara sparandet är interna omstruktureringar, enligt Christer Hasslebäck. Han nämner till exempel att han vill se över organisationen av de aktörer som arbetar för att höja Uddevalla kommun som varumärke, bland annat Uddevalla turism, destinationsbolag och centrumutveckling.
– Lokalförsörjningsprogrammet behöver vi också göra ett omtag om hur det organiseras internt. Vi försöker ta bort stuprörstänket.
– Vi har också det som kallas digitalisering. Om vi nyttjar datasystemen fullt ut finns en potential på att spara 92 miljoner kronor, säger Christer Hasslebäck.
En annan intern omorganisation gäller ansvaret för försörjningsstöd, som också kallas socialbidrag. I budgeten föreslås det flyttas från socialnämnden till kommunstyrelsen, som blir huvudman både för arbete och bidrag. Åtgärden förväntas innebära att utgifterna klaras utan att budgeten höjs trots att antalet personer som behöver försörjningsstöd nu ökar igen efter några års nedgång.
Pengar i en fond
En nyhet för i år är att Samverkansmajoriteten inför en så kallad effektiviseringsfond som ligger utanför de pengar som fördelas direkt till nämnderna. Dessa pengar kan nämnderna ansöka om, men kravet är att de kan visa på hur en investering som kostar initialt leder till ett sparande på längre sikt, enligt Christer Hasslebäck. Uddevallapartiet har pläderat för att införa effektiviseringsfond i flera år.
– Det är den stora skillnaden mot de andra budgetförslagen. Det är medel på 45 miljoner kronor. Fördelen är att de pengar som det frigör på sikt kommer att ingår i deras ramar senare.
Största sparkravet drabbar barn- och utbildningsnämnden, som på tre år måste skära ner 75 miljoner kronor. Samtidigt hanterar nämnden barn och unga, en grupp som ökar stadigt.
De demografiska kostnaderna har man tagit höjd för i budgeten, framhåller Christer Hasslebäck. Däremot ser han sparpotential till exempel på lokaler och nämner att det kostar 85 miljoner kronor att ha dyrare lösningar, som skolmoduler.
– Det är rätt mycket pengar, och då är det bara en post.
LÄS MER:Ilska och frustration hos hemtjänsten inför kommunens sparkrav
För det första budgetåret, 2020, ligger sparkravet på 80 miljoner kronor totalt på samtliga nämnder. Hur det drabbar verksamheterna blir det nu respektive nämnds ansvar att besluta om i höst.
– Jag vill inte gå in och peta, utan det är de i nämnden som måste specificera, säger Christer Hasslebäck.
Vakterna fortsätter i centrum
En annan post i budgetförslaget gäller ordningsvakterna i centrum. Anslaget behålls men en tidigare tänkt utökning på 1,7 miljoner kronor dras tillbaka, åtminstone just nu, eftersom ett nytt avtal innebär att polisen tar en större andel, enligt Hasslebäck.
Han framhåller att det kommer att fortsätta att gå vakter i centrum och att han inte utesluter att de kan bli fler i framtiden. Dessutom överväger kommunen kameraövervakning.
– Det här innebär inte att det blir minskad trygghet i centrum. Det är ingen fråga vi bara lägger till handlingarna.
Måste ta lån för stora investeringar
Nu måste också kommunen räkna med en egen skuld för lån. De väntande tunga investeringarna, som badhuset, flera nya skolor och förskolor, nya brandstationer och åtgärder för översvämningsskydd, kommer nu att belasta ekonomin ytterligare.
– Vi har fattat beslut om investeringar för 1,5 miljarder kronor och det innebär att kommunen för egen del går in i en lånebörda för första gången. Det kommer säkert att handla om 1,5 miljarder om vi ska förverkliga fattade beslut.
LÄS MER:Dags att jobba på kommunens intäkter
Fakta: Så mycket ska kommunen spara 2020-2022
Den styrande Samverkansmajoritetens förslag till ekonomisk plan för åren 2020-2022 innebär att kommunen måste spara 188,2 miljoner kronor totalt.
Barn- och utbildningsnämnden: - 75 miljoner kronor
Socialnämnden: - 50 miljoner
Samhällsbyggnadsnämnden: - 20 miljoner
Kultur- och fritidsnämnden: - 16,2 miljoner
Kommunstyrelsen: - 12 miljoner
Kommunfullmäktige: oförändrad budget
Dessutom måste kommunen spara 15 miljoner kronor i centrala upphandlingseffekter. Dessa är ännu inte fördelade på nämnderna.
