Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Välbehövligt. "Vi är tacksamma över att vi får pengar. Vi ser att vi har väldigt segregerade områden i Uddevalla", säger kommunalrådet Evy Gahnström (V). Foto: Lasse Edwartz

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Uddevalla får pengar mot segregation

Regeringen vill fördela 2,2 miljarder årligen till 32 kommuner för att bekämpa segregation. Alla de 32 kommunerna har problem med så kallade utsatta områden. En av kommunerna är Uddevalla.

– Det är klart att vi är tacksamma över att vi får pengar. Vi ser att vi har väldigt segregerade områden i Uddevalla. Och klyftorna ökar, skillnaden mellan Ljungskile och Källdal och Tureborg och Dalaberg blir större, säger Evy Gahnström (V), kommunalråd.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Regeringen kom i höstas överens med Vänsterpartiet om en långsiktig satsning mot segregation på nästan 20 miljarder på tio år.

Vid en pressträff i Linköping presenterade regeringen hur pengarna ska fördelas.

– I kampen mot brottsligheten behövs snabba och kompromisslösa insatser. Gängbrottsligheten har ingen plats i Sverige, säger statsminister Stefan Löfven.

– Men vi måste vara lika kompromisslösa mot brottens orsaker.

Avviker kraftigt

De 32 kommunerna har områden som kraftigt avviker negativt från rikssnittet när det gäller arbetslöshet, sysselsättningsgrad, utbildningsnivå och valdeltagande. Till exempel är arbetslöshetssnittet i områdena tio procent jämfört med 4,3 procent i riket. Andelen lågutbildade är 28 procent jämfört med 14,2 procent i riket. De kommunerna får nu ansöka om att få ta del av miljarderna för insatser mot segregation.

– Det är klart att vi kommer att söka de pengarna men vi måste titta på var de får bäst effekt. Vi har inte hunnit prata om detta men det finns många områden där insatser behövs.

Bland kommunerna finns storstadskommunerna, men även mindre städer som Borlänge, Gävle, Filipstad, Katrineholm, Karlskrona, Åstorp, Perstorp och Trollhättan.

– Kommunerna vi valt ut har områden med väldigt stora klyftor, säger Ibrahim Baylan (S), minister med ansvar för utsatta områden.

Fler trygghetsåtgärder

Han påpekar att pengarna ska användas till långsiktiga insatser, inte kortsiktiga projekt. Det kan till exempel handla om trygghetsåtgärder som övervakningskameror, trygghetsvakter och bättre belysning, men även sociala insatser. Det är kommunerna som själva ska avgöra vilka åtgärder som har mest effekt.

Evy Gahnström nämner kommunens satsning på vakter i centrum som en trygghetsskapande åtgärd som kommunen redan vidtagit, men för att komma till rätta med segregationen behövs andra åtgärder.

– Det är inte vakter och övervakningskameror som löser den sociala situationen. Generellt är det sociala insatser som behövs i första hand: arbete, utbildning och bostäder. Men vi får sätta oss ner och se vad vi behöver göra, säger hon.

I år ska 425 miljoner kronor fördelas, 2019 1,35 miljarder och 2020–2027 2,2 miljarder årligen.

Baylan uppger att det tar tid att bygga upp verksamheten och att regeringen därför avsatt mindre pengar de första åren.

Oavsett regering?

Regeringen räknar med att det långsiktiga programmet för de utsatta områdena blir kvar oavsett vem som vinner valet i höst.

– Om man tar bort resurserna för att bekämpa de här problemen, då är man antingen döv eller blind eller så bryr man sig inte, säger Baylan.

Vid regeringssammanträdet i Linköping beslutades även om ett avtal mellan staten och Sveriges kommuner och landsting om att öppna förskolor ska kombineras med språkinlärning för föräldrarna.

– Föräldrarna, oftast mamman, får en grundläggande språkinlärning vilket kommer att göra det lättare att få ett jobb och få egenmakt, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Han hoppas att öppna förskolor med språkinlärning ska finnas i alla utsatta områden.