Efter en trevlig familjedag då för ett år sedan försvann hennes då 31-årige lillebror spårlöst från sitt hem i Uddevalla. Den olåsta bilen och den lämnade mobiltelefonen gjorde att hon snabbt förstod att något hade hänt. Han skulle aldrig lämna sina saker på det sättet.
– Men från början fanns hoppet ändå där, att han skulle komma tillbaka, säger hon.
När sedan 41-åringen på Lyckorna också försvann under liknande omständigheter blev det allt mer klart att något fruktansvärt hänt.
– Jag kan inte säga att det blev värre, eftersom vi inte kände honom. Jag hade inte en aning om vem han var, men naturligtvis såg vi ett samband. Det kan ju inte vara en tillfällighet att två personer försvinner på liknande sätt i lilla Uddevalla.
För familjen var delar av 31-åringens liv okända. Efter försvinnandet visades en helt ny sida upp, om kontakter med kriminella gäng.
– Att han hade ett åtal om misstänkt ekonomisk brottslighet på sig, det visste vi. Men resten visste vi inget om. Det var en sida vi absolut inte kände till. Nu vet vi att han hade kontakter med kriminella gäng, men hur och på vilket vis får vi nog aldrig veta.
Men systern säger att hon aldrig själv känd något rädsla eller oro för att själv drabbas.
Ofta säger sig människor ha sett honom i Uddevalla och på andra platser. Och systern säger att hon också ofta ser honom i vilmlet.
– Jag rycker till, ser likheter, för att sedan inse att det inte är han.
– Man kan ju också tycka att det är konstigt att människor som säger sig ha sett honom på Torp, inte går fram och frågar var han varit under det här året. Istället ringer de tidningarna, säger systern med en nästan uppgiven röst.
Under året som gått har broderns liv och leverne vrängts ut och in. Och vid flera tillfällen har familjen fått höra att brodern flytt utomlands och lever gott liv i en annan del av världen.
– Jag önskar att det var så. Jag hoppas så innerligt att han är utomlands och har det bra. Men jag har väldigt svårt att tro att det är så. Dels tror jag aldrig att han skulle kunna göra så mot oss. Dels tror jag inte att han skulle klara av ett sådant liv.
– Men framför allt skulle han aldrig kunna göra så mot mamma, säger hon.
