Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

För äldre personer med demens är den fysiska miljön viktig. Bild: Henrik Witt

"Viktigt bo i hemlik miljö"

En demenssjuk person blir vilsen både inombords och i den fysiska verkligheten.
– En omgivning som stödjer identitet och igenkänning är därför av stor viktig, menar forskaren Helle Wijk.

Helle Wijk, professor knuten till Sahlgrenska akademien vid Göteborgs universitet, forskar om miljöns och omgivningens betydelse inom vården.

– För äldre personer med demens är den fysiska miljön extra viktig. Sjukdomen i sig gör att man blir vilsen, både i sin identitet och i sin omgivning. Människor med demenssjukdom kan uppleva ett kaos inombords och kan dessutom ha stora problem med känna igen sig, säger Helle Wijk.

Helle Wijk är professor, knuten till Sahlgrenska akademien vid Göteborgs universitet, . Bild: Tomas Södergren

LÄS MER: "Inte humant för vår mamma"

Därför är det extra viktigt för den som är sjuk att bo i en hemlik miljö där han eller hon kan känna trygghet.

– När demenssjuka känner sig hotade kan det komma till uttryck i utåtagerande beteende. Men både aggressiviteten, vilsenheten och oron är symptom som visar att personen inte mår bra.

Svårt med många dörrar

Tyvärr är många demensboenden ofta inhysta i institutionsliknande miljöer, konstaterar Helle Wijk.

– Långa, grå korridorer med alltför många dörrar att välja är mycket svårt för en person med demenssjukdom, säger hon.

LÄS MER: 33 personer i kö för plats på boenden

I sin forskning har hon bland annat studerat faktorer som orienterbarhet, koder och ledtrådar i vårdmiljön och gjort lyckade försök med att genom färgsättning skapa miljöer som är lättare att vara i trots demenssjukdom.

Att dra uppmärksamheten till det som är av betydelse för den äldre – en ledstång, dörren till den egna lägenheten – i en kontrastfärg och istället tona ned betydelsen av det som är oväsentligt för personen genom att måla in det i bakgrunden, är ett sätt att minska förvirring och oro.

Småskaliga boenden

– Idealet är också boenden där inte mer än 6 eller 7 personer bor tillsammans.

Helle Wijk har skrivit flera läroböcker om vårdmiljöns betydelse och prisats för sina insatser på området. Som rådgivande i planeringen av många vård- och omsorgsboenden känner hon igen problematiken som Eva Dahlqvists JO-anmälan vittnar om i artikeln intill.

– Hon har så rätt. Under lång tid har ju många äldreboenden lagts ner i ambitionen att människor ska kunna åldras i sina hem. Men en demenssjuk person kan inte bo ensam hemma. De anhöriga drabbas också i stor utsträckning.