Detta visar årets älgbetesinventering. ÄBIN, som årligen presenteras av Skogsstyrelsen. Man undersöker helt enkelt hur det ser ut på planteringarna runt om i landet. I Götaland har skadorna ökat i sju av åtta län och skadorna ligger långt över målsättningen att endast fem procent av skogen ska bli skadad av älg, hjort och rådjur
Inventeringen görs av konsultföretag som betalas av av skogsbruket. Älgförvaltningsområdena har funnits i sju år.
– Målet var att hitta ett sätt att anpassa jakten, viltstammen och planteringarna till varandra. Men vi kan se ett ökat antal nya skador på tallföryngringarna i alla fyra älgförvaltningsområden som finns i Bohuslän och Dalsland, konstaterar skogskonsulent Bertil Lundahl.
Han arbetar vid Skogsstyrelsens kontor i Bäckefors.
– Älgförvaltningsområdena har därmed inte gett önskat resultat. När de infördes för sju år sedan var förhoppningen att detta skulle leda till att max 5 procent av skogsföryngringarna skulle drabbas av djurens betning.
Det naturliga fodret
En del av älgens naturliga foder består av rönn, asp, sälg och ek. Det är trädslag som också behöver en återhämtning, menar Skogsstyrelsen.
– Markägarna som får sina tallplanteringar förstörda sätter allt oftare gran på de magrare marker som egentligen passar bäst för tall. Tallen blir dock sönderbetad av viltet, så man sätter gran i stället. Det är inte hållbart i längden, menar Lundahl.
– Dovhjort och kronhjort är på frammarsch samtidigt om älgstammen är ganska kraftig. Detta är själva problemet, som ställs mot förvaltningen/avskjutningen av främst älg.
Skogsstyrelsens inventering visar att älgskadorna blivit värre under det senaste året. Vad måste man göra?
– Det är dags för, menar jag, att den här frågan får en lösning nu. Vi hade en stor älgstam på 1980-talet som sköts ner. Men nu är det åter stora skador av bland annat älgbetning i skogarna i Bohuslän och Dalsland. Till det kommer kronhjort och dovhjort som också skadar skogen. Problemen blir större och det är mycket som tyder på att utvecklingen går åt fel håll, säger Bertil Lundahl.
– Jakten måste nog öka, annars finns risk att dagens situation kommer att påverka skogsägare och därmed hela samhället under flera generationer framåt i tiden. Det är inte rimligt att 15-20 procent av nyplanteringar i förekommande fall är sönderbetade.
Jägaråsikt
Sju rådjur motsvarar en älg i fråga om skador på tallföryngringar, påpekar ordförande för Jägareförbundet i i Västra Götaland, Göte Johansson.
Han tycker, i motsats till Skogsstyrelsen, att älgstammen är så liten i dag, att det knappt medger en meningsfull jakt och att huvudproblemet är att återbeskogningen av magra marker som bör planteras med tall är alldeles för liten.
– Åttio procent av de markerna har i dag fått gran i stället och det äter inte älgen. Ju mindre mat klövviltet får i form av tall, desto större blir problemet, säger Göte Johansson.
– Lövträden, framför allt rönn, asp, sälg och ek, måste också beredas plats i skogarna, om älgen inte ska gå illa åt tallföryngringar. Detta är, liksom bärriset, förutsättningarna för att vi ska kunna behålla en älgstam. Men jag vill också gärna säga, att det äntligen skett ett visst uppvaknande hos skogsägare och skogsbolag i de här frågorna.
