Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Annica Andersson, biomedicinsk analytiker arbetar med den nya metoden för rening av trombocyter/blodplättar. Här vid det belysningsinstrument som behandlar med UV-ljus.

Unik metod för att rena blod

Komplikationerna minskar, patientsäkerheten ökar och hållbarheten på det blod som kommer från blodgivarna blir längre. I vår inför NU-sjukvården en helt ny metod för att rena det lämnade blodet – en metod som man är först med i världen.

Ingvar Eliasson är verksamhetschef för laboratoriemedicin i NU-sjukvården där transfusionsmedicin ingår.

Tillsammans med den medicinskt ansvarige Jan Konar har han arbetat för den nya metodens införande. Intresset väcktes när Ingvar Eliasson under en period arbetade i Atlanta i USA där man bland annat tittade på okända smittämnen i blodet som till exempel följder av fästingbett och myggbett.

Inga garantier

– I dag undersöks blodet från varje blodgivare med tanke på bland annat hiv, gulsot och syfilis. Men om det finns virus eller bakterier till exempel efter en resa utomlands, som kan hamna i blodbanorna, så hittar vi det inte. Vi kan alltså inte garantera att lämnat blod är helt smittfritt, säger Ingvar Eliasson.

Efter blodgivningen delas blodet upp i röda blodkroppar, plasma och blodplättar/trombocyter. Det sker via en rad steg i sterila förhållanden där komponenterna separeras.

Riskpatienter

– Levande vita blodkroppar ska inte finnas med men det går inte att undvika till hundra procent, säger Ingvar Eliasson.

– På dessa premisser ger vi blod i dag undantaget vissa riskpatienter som till exempel benmärgsbehandlade. Det blod som de här patienterna ska ha skickas till Göteborg för strålbehandling.

– Men dels kostar det pengar och dels förlorar vi tid. Därför inför vi nu en kemisk rening av allt blod som lämnas, säger Ingvar Eliasson. Vinsten är att vi har eliminerat förutsättningar för smittämnen via vita blodkroppar. Samtidigt förlängs hållbarheten.

Blodplättar

Till att börja med arbetar man enbart med blodplättarna som är den mest kritiska komponenten.

– Vi räknar med sju dagars hållbarhet vilket ger en bättre täckning av veckans alla dagar och dessutom räddar helgerna.

Det unika för NU-sjukvården är att vi utnyttjar tekniken genom att kombinera sju olika givares blodplättar till två portioner i en omgång.

– Därmed sparar vi resurser och pengar, säger Ingvar Eliasson.

Han berättar att tekniken nu är inkörd och att det står klart att kvaliteten på trombocyterna/blodplättarna är lika god efter behandlingen.

– Vi står i ett läge för beslut för skarp drift och räknar med att komma gång helt under våren, säger han.