Bandepakke 1 kom 2009. Den innehöll en rad straffskärpningar för olika gängrelaterade brott och den så kallade bandeparagrafen infördes. Den innebär att straffet kan fördubblas om brottet kan kopplas till en gängkonflikt. Det blir också ökade möjligheter att utvisa kriminella.
Bandepakke 2 kom 2014. Reglerna om dubbelt straff utvidgas till fler brott och kraven på vilken typ av konflikt som krävs lättas, för att paragrafen ska kunna användas mer.
Bandepakke 3 kom 2017, efter flera eskalerande gängkonflikter under 2016. Möjligheten att döma dubbla straff breddas ytterligare och det blir också möjligt att skärpa straffen med 50 procent för skjutningar på allmänna platser.
Gängkriminella kan dömas till vistelseförbud i 1–10 år i det område de är aktiva i. Bryter de mot förbudet kan de få fängelse i upp till två år.
Personer som dömts för gängbrott kan inte bli villkorligt frigivna om de inte deltar i ett exit-program för att lämna kriminaliteten.
Gängkriminella får tuffare villkor i fängelserna, till exempel inskränks deras möjligheter till besök och permission under pågående konflikt.
Visitationszoner ingår inte i bandepakker, utan infördes 2004 och var ett sätt att komma åt olaga vapeninnehav. Polisen kan besluta om att under en kortare period inrätta en visitationszon när en konflikt blossar upp i ett område. Polisen har då rätt att utföra kroppsvisitation utan konkret brottsmisstanke för att kontrollera om personen bär vapen.
Källa: Justitsministeriet