Ekonomi i fokus för Japans nya premiärminister

Han kallas "järnmuren" av journalister på grund av sin ovilja att svara på obekväma frågor. Och när Yoshihide Suga valdes av parlamentet till ny premiärminister bugade han djupt – men gjorde inget omedelbart uttalande.

– Valet var inte helt oväntat då det inte riktigt fanns någon annan tydlig kandidat. Jag tror att man tycker att det här får fungera och man förväntar sig att han följer samma inslagna väg som tidigare, säger Marie Söderberg, professor och chef för Japaninstitutet på Handelshögskolan i Stockholm.

Samma linje

71-årige Suga är välkänd inom den japanska politiken, han har varit kabinettssekreterare och haft en rad ministerposter. Nu tar han över efter Shinzo Abe som avgått av hälsoskäl. Under Abes tid som premiärminister har Suga fungerat som hans högra hand – och några större politiska omsvängningar är alltså inte att vänta.

– Abes stora sak när han återvaldes till premiärminister var att ändra konstitutionen, den så kallade fredsparagrafen. Men Suga drev på för att han istället skulle ägna sig åt inhemska ekonomiska frågor, säger Söderberg som menar att det är något som den nya premiärministern väntas fortsätta med.

Ekonomin går trögt och exporten har minskat 21 månader i rad, vilket inte har skett sedan 1987. Japan har också en massiv statsskuld som under 2019 motsvarade 238 procent av BNP.

– För att ta oss igenom krisen och ge det japanska folket någon slags lättnad måste vi skörda framgångarna av det som premiärminister Abe har genomfört, sade Suga i måndags, enligt nyhetsbyrån AFP.

Ekonomiska satsningar

De ekonomiska satsningar som Abe infört och som Suga tros fortsätta med kallas "Abenomics" och handlar om att försöka få inflation genom ekonomiska stimulanser och strukturella reformer. Under Abes tid har Japan öppnats upp mer globalt, bland annat genom ett strategiskt partnerskap med EU.

– Både Japan och EU har ett gemensamt intresse av att driva och stötta den gamla liberala marknadsekonomin samtidigt som USA och Kina drar sig mer till sig själva, säger Söderberg.

Det största problemet som Japans ekonomi står inför handlar om befolkningsstrukturen. Befolkningen krymper och blir allt äldre.

– Inom de närmaste åren kommer man att förlora en befolkning motsvarande Norges. Så det är inte så lätt att få fart på ekonomin, man kan inte tvinga åldringar att köpa nya bilar och lägenheter, säger Söderberg.

Den allt äldre befolkningen gör att Japan riskerar att få brist på arbetskraft. Landet har behövt välja mellan ökad invandring eller fler kvinnor på arbetsmarknaden.

– Och då är det många som tycker att kvinnor i alla fall är bättre än utlänningar, menar Söderberg.

Fler kvinnor

Att utveckla den eftersatta barnomsorgen har varit en del i de strukturella reformerna för att få fler kvinnor i arbete. Abe var i början noga med att det skulle finnas 30 procent kvinnor på ledande positioner inom statsförvaltningen – något som senare reviderades ner.

I Sugas nya regering är medelåldern 60 år och endast två ministrar är kvinnor, vilket är färre än i föregående regering. Söderberg beskriver det som en attitydfråga och att många japanska män inte kan tänka sig att jobba under en kvinnlig chef.

– De få kvinnliga ministrarna som funnits hamnar ofta på positioner där de har hand om exempelvis familjeaffärer, även fast de är kompetenta. Sällan på tunga poster som försvars- eller utrikespolitik.

Troy Enekvist/TT