– Donald Trump vill distrahera från sin hantering av coronavirusutbrottet, som ingen är särskilt imponerad av. Men han vill också säkra stöd från sin väljarbas, säger Chris Galdieri, statsvetare vid Saint Anselm College i New Hampshire, till TT.
Det är välkänt att president Trump var en av de mest tongivande rösterna i den så kallade birther-rörelsen som inför och efter valet 2008 ifrågasatte om Barack Obama verkligen var amerikan. Galdieri säger att en del av Trumps valframgångar 2016 har sin grund i att vissa amerikaner hade svårt att acceptera att en svart man valdes till president.
I Trumps huvud
Trump medgav först hösten 2016 att Obama faktiskt var amerikan. Och han har haft svårt att glömma att Obama drev med honom och birther-rörelsen när den dåvarande presidenten höll tal på Vita husets journalistmiddag 2011, något bland annat tidskriften The Atlantic noterar.
– Sedan dess har Obama inte lämnat Trumps huvud, säger Galdieri.
– Och Trump har rivit upp så mycket han kunnat av Obamas politik, det är en form av vendetta på presidentnivå.
Ur det perspektivet är den kanske inte så märkligt att Trump de senaste veckorna twittrat om "Obamagate" minst 18 gånger, enligt publicservice-kanalen NPR.
Flynn i fokus
Vad handlar då "Obamagate" om? Källor nära Trump säger till webbtidningen Politico att det är en teori som går ut på att Barack Obama hösten 2016 var inblandad i ett försök att "sätta dit" Michael Flynn. Flynn blev senare Trumps förste nationelle säkerhetsrådgivare, men sparkades efter drygt tre veckor eftersom det framkom att han ljugit om sina kontakter med Rysslands dåvarande USA-ambassadör.
Centralt för "Obamagate" är ett dokument vars offentliggörande Vita huset gjort en stor sak av. Det innehåller namn på personer inom Obamastyret som ansåg att personen som haft kontakt med Rysslandsambassadören, nämligen Flynn, skulle namnges i underrättelserapporterna om rysk valpåverkan. En av de som nämns är Joe Biden, då vicepresident och den som med all sannolikhet blir Trumps motståndare i höstens presidentval.
Det är dock svårt att hävda att de namngivna personerna ville sätta dit Michael Flynn, eftersom de inte visste vem han var när hans namn var maskat, noterar The Atlantic.
Större än Watergate
Det har inte stoppat Donald Trump. Enligt USA:s president pågick en Obamaledd "kupp" för att sabotera för hans inkommande styre. Trump påstår att han är offer för det "största politiska brottet i Amerikas historia", uppmanar senaten att hålla utfrågningar med Obamastaben och förordar fängelsestraff.
"Obamagate får Watergate att se litet ut", twittrade presidenten nyligen. Men när han fick frågan från en Washington Post-reporter om vad "Obamagate" egentligen handlar om gav han ett svårbegripligt svar.
– Obamagate. Det har pågått länge. Det pågick redan innan jag valdes och det är verkligen skamligt att det hände och om du tittar på vad som pågått, och om du tittar nu – på all denna information som offentliggörs – och vad jag förstår är det bara början – så var det några hemska saker som hände, sade Trump.
– Brottet är väldigt uppenbart för alla. Allt du behöver göra är att läsa tidningarna, utom din.
Vita huset har inte preciserat vad brottet skulle vara. Men konservativa medier, som Fox News som anses stå Trump nära, framställer "Obamagate" som något så allvarligt att presidenten måste ta viktig tid från virusbekämpningen för att hantera det – och rackar ner på liberala medier för att de inte bevakar frågan ordentligt. I fredags ifrågasatte Vita husets pressekreterare Kayleigh McEnany "bristen på journalistisk nyfikenhet" rörande "Obamagate", enligt Fox News.
Som Clintons e-post
Viruspandemin har grusat Donald Trumps främsta argument för att bli omvald i höst, den tidigare så ljusa ekonomin. Därför lär han nu ta det säkra före det osäkra genom att motivera sin redan entusiastiska väljarbas och samtidigt svartmåla sin motståndare, anser Galdieri.
– Trump kommer att försöka dra in Joe Biden i "Obamagate". Jag skulle tro att han vill få det till något som liknar Hillary Clintons e-posts 2016, något som låg som en filt över valrörelsen, men där ingen riktigt förstod vad som var fel.
Tina Magnergård Bjers/TT
Michael Flynn, pensionerad generallöjtnant och tidigare chef för den militära underrättelseorganisationen DIA, spelar en central roll i det som president Donald Trump kallar "Obamagate".
Flynn är född i delstaten Rhode Island 1958. Han var registrerad demokrat men ställde sig tidigt bakom republikanen Trump och gav honom råd under valrörelsen. Utsågs av Trump till nationell säkerhetsrådgivare, en post han hade i 23 dagar innan han tvingades avgå eftersom det framkommit att han vilselett vicepresident Mike Pence om sina kontakter med Rysslands USA-ambassadör.
Han förekom i den särskilde åklagaren Robert Muellers så kallade Rysslandsutredning och erkände senare att han ljugit för FBI. Men president Trump har inte tagit sin hand ifrån honom och nyligen begärde justitiedepartementet att åtalet mot Flynn ska läggas ner. Flynn har också försökt ta tillbaka sitt erkännande.
Flynn är kontroversiell då han hållit välbetalda tal i Ryssland och uttryckt sig islamofobiskt. Under Republikanernas partikonvent 2016 höll han ett tal där han anklagade demokraten och förra utrikesministern Hillary Clinton för hennes hantering av hemlig information då hon använt en privat e-postserver. Flynn har även själv utretts inom försvaret för att ha delat hemlig information med främmande makt.
Om det vore val i dag skulle republikanen Donald Trump få 43,7 procent av rösterna och demokraten Joe Biden 48,4 procent, enligt politiksajtens Real Clear Politics sammanställning av aktuella mätningar.
USA:s komplicerade valsystem, där väljare i varje delstat röstar på elektorer som i sin tur utser presidenten, gör dock att valet i själva verket avgörs i några få så kallade vågmästardelstater. Så här ser opinionsläget ut i dessa:
Källa: Real Clear Politics