Attackerna kommer sedan såväl USA som Storbritannien varnat för ett akut terrorhot från en regional IS-grupp.
USA:s försvarsdepartement bekräftar att två explosioner inträffade under den misstänkta självmordsattacken mot Kabuls flygplats.
"Vi kan bekräfta att explosionen vid (flygplatsentrén) Abbey Gate var resultatet av en avancerad attack som resulterade i ett antal amerikanska och civila offer. Vi kan också bekräfta minst en ytterligare explosion vid eller nära Baron Hotel, i närheten av Abbey Gate", skriver pressekreteraren John Kirby på Twitter.
Oklart antal döda
Uppgifter om antalet döda och skadade skiljer sig kraftigt åt. The Wall Street Journal rapporterar att minst 60 afghaner och fyra amerikanska marinsoldater ska ha dött i attackerna.
Talibanerna uppgav tidigt att minst 13 människor dödades i attacken utanför flygplatsen, däribland barn. Flera talibaner som var posterade runt flygplatsen ska ha skadats.
The New York Times hänvisar till källor inom den afghanska sjukvården som uppger att 30-40 människor dödades, och att omkring 120 skadades. Tidningen skriver vidare att talibanerna uppmanat vårdpersonal att inte gå ut med dödssiffran.
Bilder från amerikanska CNN visar hur skadade i blodiga kläder forslas från flygplatsen i skottkärror. Flera talibaner som var posterade runt flygplatsen ska ha skadats.
Svensk personal oskadd
Tidningen The Guardian rapporterar att skottlossning ska ha hörts efter explosionen.
Försvarsmakten uppger att det fanns svensk personal på plats på Kabuls flygplats när explosionen inträffade men att samtliga är oskadda.
– All svensk personal på plats är inräknad och är okej, säger Jonas Olsson, pressekreterare på Försvarsmakten.
Sverige fördömer
Utrikesminister Ann Linde (S) fördömer dådet vid flygplatsen i Kabul och säger att hon har informerat regeringen.
Hon säger att hon har uppgifter om att det ska ha varit en självmordsbombare bakom det som hon beskriver som ett avskyvärt dåd.
– Men jag går inte på några detaljer, säger Linde som säger att hon och UD informeras fortlöpande.
Hon vill inte säga något om när de personer som är på flygplatsen kommer att evakueras, mer än att det är en "operation som pågår".
Hon avböjer också att gå in på om det finns personer utanför flygplatsen som Sverige avser att evakuera.
Varnade för terrordåd
Tidigare varande såväl USA som Storbritannien för en nära förestående terrorattack från IS Khorasan, som ser både talibanerna och USA som fiender.
"På grund av säkerhetshot utanför portarna till Kabuls flygplats avråder vi amerikanska medborgare från att resa till flygplatsen, och uppmanar till att undvika flygplatsens portar", skrev USA:s ambassad i sin varning.
Samma varningar framfördes av Storbritannien.
"Det finns ett pågående och allvarligt hot om terrorattacker", skrev brittiska UD.
Trots uppmaningarna om att stanna hemma rapporterades strax före det misstänkta självmordsdådet om en "oerhört trängsel" utanför flygplatsen.
USA:s president Joe Biden ska ha informerats om explosionen, skriver nyhetsbyrån Reuters med hänvisning till myndighetskällor.
Regional gren av IS
IS Khorasan är en regional förgrening av IS, men exakt hur banden ser ut är oklart. Gruppen ligger bakom några av de senaste årens blodigaste terrordåd i både Afghanistan och grannlandet Pakistan, mot moskéer, helgedomar, marknader och sjukhus, med mängder av civila dödsoffer till följd.
Särskilt utsatta har shiamuslimer varit, då de av IS betraktas som "otrogna".
Talibanrörelsen och IS är båda sunniextremistiska rörelser, men är trots det svurna fiender.
Kamp mot klockan
Innan beskedet om explosionen pågick en kamp mot klockan att hinna få ut alla som ska evakueras innan tidsfristen löper ut på tisdag, då talibanerna krävt att utländska militärer ska ha lämnat landet.
De flesta andra västländer arbetar under USA:s beskydd, och många av hade redan börjat avveckla sina evakueringsinsatser innan torsdagens misstänkta självmordsdåd.
Sedan 14 augusti har omkring 95 700 personer flugits ut från Kabul, varav 13 400 under onsdagen, enligt Vita huset.
Texten uppdateras
Bakgrund: Konservativt och brutalt styre
Talibanrörelsens ideologi kombinerar en fundamentalistisk islamtolkning med den urgamla kulturella koden pashtunwali, döpt efter den etniska gruppen pashtuner som utgör talibanernas ryggrad.
Formellt föddes rörelsen 1994, men grunden lades långt tidigare i de pakistanska flyktingläger dit många afghaner flydde undan den sovjetiska invasionen 1979.
Efter Sovjetunionens nederlag och uttåg 1989 följde det så kallade fortsättningskriget, då de krigsherrar som med stöd från bland andra USA bekämpat invasionen vände vapnen mot varandra.
Talibanerna lovade att ersätta kaoset med ordning. 1996 erövrade rörelsen huvudstaden Kabul och kontrollerade fram till den USA-ledda invasionen 2001 den stora merparten av landet.
Talibanernas maktutövande var konservativt, brutalt och godtyckligt. Musik förbjöds, avrättningar genomfördes inför publik, kvinnors frihet inskränktes kraftigt och skolundervisning för flickor stoppades.
Den 15 augusti 2021 gick talibanerna återigen in i Afghanistans presidentpalats. Maktövertagandet kom efter en blixtoffensiv som skedde parallellt med att USA och dess allierade hade börjat dra tillbaka sina sista soldater från det krigshärjade Afghanistan.
