General Salvador Cienfuegos, som var försvarsminister till 2018, greps på Los Angeles flygplats. Han anklagas av amerikanska myndigheter för att ha skyddat knarkkartellen Beltrán-Leyva, iscensatt insatser mot rivaliserande karteller samt varit delaktig i knarksmuggling.
Gripandet kom som en fullständig överraskning för Mexiko, och USA:s myndigheter hade medvetet hemlighållit all information om insatsen.
Konsekvenserna lär bli stora för Mexikos utdragna och delvis misslyckade försök att stoppa knarkhandeln i främst norra delen av landet. Insatserna, kallade knarkkriget, har i stort sett letts av Mexikos militär. Den anses ha varit mindre korrupt än lokala polisstyrkor.
Stängas av
President Andrés Manuel López Obrador sade på fredagen att alla i ledande positioner som kan kopplas till de misstänkta brotten kommer att stängas av.
– Vi kommer inte att skydda någon, sade presidenten och lade till att anklagelserna tyder på att politiska företrädare varit brottsanstrukna.
– Om vi inte talar om en knarkstat, så kan vi åtminstone tala om en knarkregim, och utan tvekan om en regering som varit "mafioso".
Misstankar har funnits under en längre tid om att militären korrumperats i narkotikakampen. Bland annat i delstaten Sinaloa där delar av armén ryktats ha haft kopplingar till den kartell som tidigare leddes av knarkbossen Joaquín "El Chapo" Guzmán, som sitter i fängelse i USA.
Utlöst våldsspiral
Kriget mot kartellerna har även kritiserats för att bidra till en allt värre våldsspiral. Under Cienfuegos ledning anklagades militären för en rad mord, däribland en massaker 2014 i Tlatlaya där 22 gängmedlemmar dödades.
– Militären har blivit mycket mer korrupt och begår långt fler övergrepp sedan kriget mot drogerna inleddes, säger Alejandro Madrazo, professor vid universitetet Cide i Mexico City, till The New York Times, och tillägger:
– Nu tycks de för första gången kunna ställas till svars – men inte av mexikanska myndigheter, utan i USA.
President López Obrador har varit hård i kritiken mot sina företrädare även tidigare, och gick till val på att städa bort korruptionen. När han tillträdde 2018 lovade han en ny strategi mot gängen med mindre fokus på hårda tag och mer fokus på att bekämpa problemets rötter, fattigdom och arbetslöshet. Sedan dess har han dock börjat luta sig alltmer mot militären i kampen mot kartellvåldet, som skördar tusentals människors liv varje år.
Bakgrund: Mexiko – kriget mot gängen
Sedan 2006 bedriver mexikanska myndigheter ett krig mot narkotikakartellerna i landet.
I stället för minskad kriminalitet har våldsbrottsligheten fullkomligt exploderat. Det är svårt att slå fast exakt hur många människor som dödats i våld kopplat till den organiserade brottsligheten. Enligt vissa uppskattningar kan det röra sig om så många som 150 000 sedan kriget mot kartellerna inleddes.
En anledning till det ökade våldet är att ligorna splittrats som en följd av att uppsatta kartelledare gripits, menar kritiker.
Våldet utspelar sig i första hand inom och mellan knarkligorna, samt mellan dem och polis och militär, men även civila drabbas.
Våldet är ofta oerhört grovt, med massakrer, kidnappningar och utstuderade former av tortyr.
Källa: Landguiden/UI