James McCormick tror att ett av de främsta målen under det första regeringsåret blir att samla världens demokratier för att visa enighet gentemot Kina.
– Kina är det största frågetecknet. Hur ska Biden hantera det, ska han lyfta alla strafftullar? Opinionen härhemma är tveksam till det. Jag är i Iowa, där alla bönder vill sälja sojabönor och majs till Kina, men de vill fortfarande stå upp mot Kina.
Trump var skeptisk till Stillahavsavtalet TPP och drog ut USA ur det strax efter att han kom till makten.
– Jag är inte säker på att Biden kommer att vilja försöka få med USA i TPP. Japan har alltid tryckt på för att få med i USA, men Trumpregeringen ordnade ett bilateralt handelsavtal med Japan, som i princip är detsamma. Så USA är ändå med lite på sidan om där, säger McCormick.
En stor del av Trumpregeringens ansträngningar utrikespolitiskt har riktats mot Nordkorea, där ländernas två ledare till och med träffats. James McCormick tror inte vi kommer se samma intresse från Joe Biden.
– Han kanske skickar dit sändebud, som var taktiken under Obama. Men om Kim Jong-Un vill skicka någon signal, och utför kärnvapentest eller testar en ballistisk robot, kan Biden tvingas svara på något sätt.
Biden pekade ut Ryssland som det största globala hotet mot USA i en intervju med CBS "60 minutes" tidigare i år.
– Jag tror att det är Kina, och att det i stort är konsensus kring det. Med det sagt är inte Ryssland välvilligt på något sätt, säger James McCormick.
Under Trumpåren har USA fortsatt att öka på det så kallade Europeiska avskräckningsinitiativet (EDI), som infördes 2014 sedan Ryssland annekterat Krim. Detta bland annat genom att skicka amerikanska soldater till i Baltstaterna.
– Jag tror att Biden kommer att fortsätta med det. Kommer han att fortsätta att skälla på europeiska (Nato)-länderna för att de inte satsar tillräckligt på försvaret? Jag tror att vi det blir en mjukare ton där, säger McCormick.
För Europas del, och framför allt de allierade länderna, tror McCormick att USA:s anseende kommer att öka, som det gjorde under Obama-eran efter Bush, enligt de studier som mäter bilden av USA i världen.
– Jag tror att du kommer se samma sorts uppstuds med Biden. Om han meddelar att USA är tillbaka i Parisavtalet kommer det att tas emot positivt. Men det behöver inte nödvändigtvis leda till nya överenskommelser. Det har skett en ökning av nationalism och populism i Europa, liksom i USA, och de politiska skiljaktigheterna finns fortfarande kvar.
Hur Bidenregeringen kommer att hantera Iran är osäkert, även om både Iran och Biden gjort vissa öppningar. Men det finns en motvilja även inom Demokraterna på hemmaplan mot att förhandla med landet. Och de sanktioner som godkänts av USA:s kongress är svåra att komma runt eftersom de numera är lag, vilket begränsar handlingsutrymmet för Biden.
Under Trump lämnade USA Världshälsoorganisationen WHO.
– Biden har sagt att han vill gå med i WHO igen. Men vi får se hur mycket pengar han kan få loss till det. Det blir nog lite mer FN-vänligt under Biden, men jag tror inte att det blir någon jättestor skillnad, säger McCormick.
Ett annat område där Trumpregeringen har gjort avtryck är i Mellanöstern, där Trump flyttade ambassaden i Israel från Tel Aviv till Jerusalem, och medlade fram fredsavtal mellan Israel och Sudan, Bahrain respektive Förenade arabemiraten. Palestinierna har i stort hamnat utanför sidlinjen. James McCormick tror att Biden är bränd av Obamastyrets misslyckade försök med att förhandla fram ett fredsavtal, och att frågan snarare kommer att ligga och småputtra.
– Jag ser inget större skifte där, säger McCormack.
Den halvfärdiga gränsmuren i söder lär inte få några nya statliga medel.
– Biden har redan sagt att han kommer att lyfta asylkraven, antagligen via dekret. Så där kommer det att bli förändringar.
James McCormick tror inte på någon stor förändring när det gäller USA:s militära närvaro i Irak, Afghanistan eller Syrien. Biden har sedan tidigare varit en förespråkare av små styrkor som kan besvara terrorangrepp, framför storskaliga insatser.
– Jag tror att man kommer behålla en liten styrka i Afghanistan, liksom i Irak. Syrien är en sådan röra. Oavsett regering vet nog inte USA vad man ska göra där.
Gustav Sjöholm/TT
