Tiotusentals demonstranter samlades under onsdagen i Hongkong för att protestera mot utlämningslagen.
Tiotusentals demonstranter samlades under onsdagen i Hongkong för att protestera mot utlämningslagen.

Uppskjuten debatt pyrrhusseger för protester

Hongkongs beslut att skjuta upp debatten om att tillåta utlämningar till bland annat Fastlandskina är svår att tolka som en eftergift till demonstranterna, säger en expert till TT. Omröstningen om lagförslaget ser ut att äga rum om drygt en vecka som planerat, samtidigt som protesterna fortsätter.

ANNONS
|

Tiotusentals demonstranter hade under onsdagen samlats utanför rådsbyggnaden i Hongkong, där regionens politiker skulle debattera ett kritiserat lagförslag om utlämningsavtal till andra länder. Men inne i kammaren sades inte ett ord – debatten ställdes in, utan att ett nytt datum presenterades.

Anledningen till att processen kring lagen sköts upp är höljd i dunkel, säger Kinakännaren Johan Englund på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

- Kanske vill man tona ned demonstrationerna något. Å andra sidan säger man att omröstningen ska hållas den 20 juni, vilket tyder på att de håller fast vid sin linje.

ANNONS

Pekings klåfingrighet

För fem år sedan utspelade sig liknande scener i Hongkong då demonstranter krävde att Peking inte skulle välja ut kandidaterna till regionens högsta ämbete på förhand.

Sedan dess har Peking bland annat haft synpunkter på flera reformer och iscensatt misstänkta bortföranden av personer som är kritiska till regimen. Det som sker på Hongkongs gator i dag är ett uttryck för ett uppdämt missnöje med Fastlandskinas klåfingriga politik, enligt Johan Englund.

- Hongkongborna upplever att de har fått se sina fri- och rättigheter krympa alltmer. Känslan är att det här lagförslaget skulle ytterligare sudda ut gränserna mellan det självständiga rättsväsendet i Hongkong och det som finns på fastlandet.

"Extremt stora demonstrationer"

Så många som en miljon tros ha deltagit i den allra största demonstationen i slutet på förra veckan. Uppslutningen visar att motståndet mot lagen finns i alla samhällsskikt, anser Johan Englund.

- Det rör sig om extremt stora demonstrationer. Kanske kommer Hongkongs ledning göra eftergifter genom att mildra förslaget, men längre än så tror jag inte man kommer att gå.

ANNONS

Steve Tsang, professor vid University of London, som forskat på Kinas och Hongkongs relationer, ger en något mer positiv analys.

- Det finns nog en chans att demonstranterna lyckas stoppa lagen – vad som helst kan hända – men oddsen ser inget vidare ut, säger han till TT.

Frågan är hur fri Hongkongs lagstiftare, med den högsta politikern Peking-vänliga Carrie Lam i spetsen, är att dra tillbaka ett lagförslag som från början sannolikt var en idé skapad av Fastlandskina, säger Tsang.

Oklart om lagens syfte

Han framhåller dock att den främsta poängen med den nya utlämningslagen troligen inte är att Peking vill rikta in sig på att få regimkritiker och aktivister utlämnade – utan att ekonomiska brottslingar från fastlandet, som gömmer sig i skatteparadiset Hongkong, ska skickas tillbaka.

- Men det är inte så Honkongborna uppfattar det. De tolkar det som att lagen handlar om dem och att de inte kan känna sig säkra där längre.

ANNONS

Det går förstås inte att utesluta att en utelämningslag även skulle användas i det syftet i ett Hongkong allt mer under Pekings inflytande.

TT
Fakta: Hongkong

Hongkong är en speciell administrativ region i Kina och ett av världens mest tätbefolkade områden med fler än 7 miljoner invånare. Under 1900-talet, när Hongkong ännu lydde under Storbritannien, utvecklades det till ett av världens största finansiella nav.

Styret över Hongkong överlämnades till Kina 1997. Den kommunistiska fastlandsregeringen meddelade att principen "ett land – två system" skulle gälla i 50 år, vilket innebär att Hongkong är delvis självstyrande med större press- och yttrandefrihet och en i högre grad öppen marknadsekonomi. Hongkong har också sin egen valuta, Hongkongdollar.

Peking ansvarar för regionens försvars- och utrikespolitik och har vetorätt när det gäller förändringar i det politiska systemet.

Källor: NE, The Guardian, AFP.

ANNONS