Aktivisten Susan Kennedy, hunden Cow och dataanalytikern Matt Mawhinney kampanjar för Demokraterna i ett villaområde i norra Miami i Florida.
Aktivisten Susan Kennedy, hunden Cow och dataanalytikern Matt Mawhinney kampanjar för Demokraterna i ett villaområde i norra Miami i Florida. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Valarbetare gör allt för att undvika mardröm

De är beväpnade med klistermärken, munskydd och övertygelse – och de vet att varenda röst kan göra skillnad. USA:s presidentval är bara drygt två veckor bort och det kan komma att avgöras i vågmästardelstaten Florida.

ANNONS

– Alla älskar Trump, folk är mer entusiastiska än 2016, utropar Mariela Jewett under en paus från den ständigt ringande telefonen på Republikanernas lokala kontor i Doral.

– Vi måste vinna, vi måste vända den katastrofala utvecklingen, säger demokraten och miljöaktivisten Laura Hill och lämnar kampanjmaterial till partikamrater som ska knacka dörr i arbetarkvarter i norra Miami.

Att det 29 elektorer tunga Florida är den pågående valrörelsens största och sannolikt viktigaste trofé märks tydligt. Trädgårdar och motorvägar är tapetserade med valreklam, på tv rullar giftiga kampanjfilmer och i den trendiga Miamistadsdelen Wynwoods designbutiker säljs t-tröjor med uppmaningen Vote! (Rösta!). Bara den senaste veckan har den covidtillfrisknade president Trump gjort två framträdanden här. Hans demokratiske utmanare Joe Biden har gjort ett.

ANNONS

En mardröm?

På lokala kampanj- och partikontor är stämningen febrig. Alla vi talar med minns presidentvalet 2000 mellan republikanen George W Bush och demokraten Al Gore, vars resultat hängde på det jämna resultatet i just Florida. En utdragen tvist gjorde att Bushs seger med 537 röster avgjordes av Högsta domstolen. Det är varje kampanjarbetares mardröm att han eller hon ska ha knackat på för få dörrar så att något liknande sker.

– Hela vågmästarstatusen är egentligen kopplad till valdeltagande, förklarar dataanalytikern och demokraten Matt Mawhinney som tillsammans med sin kompis, aktivisten Susan Kennedy och hunden Cow besöker väljare i ett enkelt villaområde.

– Här finns inte så många som tvekar mellan Demokraterna och Republikanerna. Men de kanske tvivlar på om de ska gå och rösta överhuvudtaget. Där kan vi göra skillnad.

"Är inte galen"

Pandemin gör att reglerna för gräsrotskampanjande har skrivits om helt och hållet. Demokraterna i Florida har skickat ut över 200 000 vykort med noggranna instruktioner om hur man poströstar. Mawhinney och Kennedy, som båda bär munskydd och spritar händerna ofta, har i uppdrag att hänga broschyrer på bostädernas dörrhandtag – men bara prata politik om någon tar upp tråden med dem. Vid det fjärde huset får de napp.

– Klart jag röstar demokratiskt, jag är väl inte galen heller, säger en dam i lila som dock inte vill ha någon Biden-skylt i sin trädgård.

ANNONS

I nuläget skiljer mindre än tre procentenheter i opinionsmätningarna mellan Trump och Biden i delstaten, som är hem för stora minoritetsgrupper, militärförläggningar och många äldre.

En allmän uppfattning bland demokrater här är att Trump hanterat covid-pandemin, klimatfrågan och internationella relationer dåligt – samt att han inte sällan gör rasistiska uttalanden. Många är dock mer entusiastiska över att rösta bort presidenten än att få igenom partiets egen kandidat.

Pappfiguren darrar

På Republikanernas kontor i Doral, en timmes bilfärd därifrån, är stämningen en helt annan. Här har trädgårdsskyltarna tagit slut.

– Vi har beställt nya flera gånger. Och här ringer stup i kvarten, jag har tagit emot hundratals samtal från tidigare demokrater som vill gå med i vårt parti, säger den pensionerade telekomarbetaren Mariela Jewett, som förestår kontoret.

– Ingen vill ju ha socialism.

Jewett är född i Kuba och hennes avsky för socialism och kommunism återkommer gång på gång när hon förklarar sin iver för Donald Trump. Att Joe Biden är känd som en moderat mittenpolitiker är inget argument som biter på henne.

– Biden sitter i knäet på de radikala socialisterna. Vinner de kommer de att införa kommunism här steg för steg, påstår hon.

TT: Varför tycker du att Donald Trump är bra?

ANNONS

– Han är autentisk, till skillnad från andra skönsnackande politiker. Han har fixat dåliga lagar, tagit bort regleringar. Och innan viruset kom gick vår ekonomi som tåget. Men det rapporterar inte vår vänstervridna press om.

Det enkla kontoret är smyckat med porträtt på presidentparet, amerikanska flaggor och en pappfigur av Donald Trump i helfigur. Den darrar när en äldre kvinna, som hämtat kampanjmaterial, stänger dörren. Ute på trottoaren lutar åldringen sig över rullatorn och höjer armen i en segergest.

– Viva Trump!

Båtar och bilkaravaner

I USA beskrivs ett förestående presidentval ofta som det viktigaste någonsin. Men 2020 – när den ideologiskt polariserande Donald Trump är president, ekonomin sviktar och landet härjas av en pandemi – känns allvaret även hos väljarna.

Kanske är det just därför som vissa har behov av att visa sina sympatier på andra sätt: Demokraterna i Miami samlar spansktalande löpare och cyklister för en manifestation, Trumpanhängare med båtar ordnar parader till sjöss i flera delar av landet.

I närheten av Miamistadsdelen Little Havana tittar läraren Barbara Saud stolt på de enorma Trumpflaggor som är fästa på familjens bil. De senaste veckorna har hon och maken deltagit i flera långa bilkaravaner som samlat anhängare till presidenten runtom i staden.

– Det finns många skäl att stödja Donald Trump. Han står bakom polisväsendet och medelklassen, säger hon och kramar om sin tioåriga dotter Sofia.

ANNONS

Sofia skrattar och lägger till att hon älskar Donald Trump.

Tina Magnergård-Bjers/TT

Demokraten och miljöaktivisten Laura Hill är i färd med att lämna kampanjmaterial till partikamrater som ska knacka dörr i arbetarkvarter i norra Miami.
Demokraten och miljöaktivisten Laura Hill är i färd med att lämna kampanjmaterial till partikamrater som ska knacka dörr i arbetarkvarter i norra Miami. Bild: Jonas Ekströmer/TT
Mariela Jewett. pensionerad telekomarbetare som förestår Republikanernas lokala kontor i Doral i Florida.
Mariela Jewett. pensionerad telekomarbetare som förestår Republikanernas lokala kontor i Doral i Florida. Bild: Jonas Ekströmer/TT
En republikansk väljare med följeslagare kommer ut från partiets lokala kontor i Doral i Florida. - Viva Trump, ropar hon när dörren slagit igen bakom henne.
En republikansk väljare med följeslagare kommer ut från partiets lokala kontor i Doral i Florida. - Viva Trump, ropar hon när dörren slagit igen bakom henne. Bild: Jonas Ekströmer/TT
Läraren Barbara Saud, här med dottern Sofia, stödjer USA:s sittande president Donald Trump. Familjen Saud har deltagit i flera bilkaravaner för Trump i Miamiområdet i Florida.
Läraren Barbara Saud, här med dottern Sofia, stödjer USA:s sittande president Donald Trump. Familjen Saud har deltagit i flera bilkaravaner för Trump i Miamiområdet i Florida. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Fakta: Florida i siffror

Blev USA:s 27:e delstat 1845.

Antal elektorer: 29 (av totalt 538)

Antal invånare: 21,5 miljoner

Andel spansktalande, så kallade hispanics: 26,4 procent

Andel svarta: 17 procent

Andel med högskoleexamen: 29,2 procent

Medianinkomst per hushåll och år: motsvarande cirka 467 000 kronor

Andel som lever i fattigdom: 13,6 procent

Republikanen Donald Trumps genomsnittliga opinionsstöd: 46,8 procent

Demokraten Joe Bidens genomsnittliga opinionsstöd: 48,2 procent

Källa: US Census Bureau, Floridas delstatsregering och Real Clear Politics

Bakgrund: Elektorer utser USA:s president

USA:s presidentval avgörs av elektorer, de ombud som väljarna i de 50 delstaterna utser när de går och röstar på valdagen. Totalt finns 538 elektorer, minst 270 krävs för att bli president.

Den kandidat som får flest röster i en delstat får alla elektorsröster där (bortsett från i Maine och i Nebraska där elektorerna fördelas proportionerligt efter resultatet). Det betyder att vinnaren inte nödvändigtvis får flest röster totalt i landet. 2016 fick demokraten Hillary Clinton 2,9 miljoner fler röster än republikanen Donald Trump - men Trump vann ändå valet.

En delstat har lika många elektorer som den har representanter i kongressen (det vill säga antalet representanthusledamöter plus de två senatorerna), ett antal som i sin tur avgörs av delstatens folkmängd. I presidentvalssammanhang har dessutom huvudstadsområdet DC tilldelats tre elektorer. Den största delstaten är Kalifornien med 55 elektorer, därefter följer Texas med 38, sedan Florida och New York med 29.

Florida är därmed störst bland de mycket jämna så kallade vågmästardelstater där det pendlar mellan republikansk och demokratisk majoritet, och där valet i realiteten avgörs. Bland andra vågmästardelstater har Pennsylvania 20, Ohio 18 och North Carolina 15.

Elektorssystemets försvarare säger att det garanterar att mindre och glest bebodda delstater får inflytande. Dess kritiker menar att det är odemokratiskt eftersom den kandidat som får flest antal röster inte alltid vinner.

Källa: Real Clear Politics och Politico

ANNONS