Digital teknik vitaliserar 140-åringen

Dagstidning och telefon, det var två måsten att ha när jag flyttade hemifrån i början av 70-talet. När dottern drog iväg strax före millennieskiftet var telefonen ett fortsatt viktigt kommunikationsmedel, men också mobil och datorn mer nödvändig än en lexikonuppsättning.

ANNONS

I dag förväntar sig unga vuxna att lägenheten har bredbandsuppkoppling och som student behövs ett skrivbord, men inte för att böckerna ska få plats utan därför att skärmarna till datorn ska kunna användas. Varken teven, radion eller ens en cd-spelare är några möbler som är väsentliga när allting sker i mobilen.

Man kan tycka vad man vill om datoriseringen men få teknikutvecklingar har förstått att leverera sånt vi inte visste att vi behövde. Det fattade banken som redan på 70-talet började med bankkort för att vi kunder skulle kunna hämta ut pengar utan att gå in på banken. Jag var en ivrig motståndare. Jag vill träffa en människa när jag hämtar ut pengar var mitt tyngsta argument. Men så vid ett bankbesök drog Maggan på banken i Ulricehamn in bankboken. En sån har bara 80-åriga tanter så hon till mig, då ungefär 35 år gammal. Efter en vecka hade jag ingen förståelse för mitt motstånd så när internetbanken kom var jag snabb att bejaka den. Det har jag inte ångrat.

ANNONS

Också Bohusläningen påverkas av utvecklingen. Få saker ser likadana ut över tid. I 140 år har vi funnits i olika skepnader både vad gäller innehåll, utseende, distribution och utgivningstakt. Då startades den av politiska skäl eftersom Malmgren ville påverka samhället. I dag är det återigen innehållet som står i fokus. Visserligen är vi fortfarande ett sällskap till frukostkaffet där många roar sig med att lösa namnsdagskrysset och frukostflätan, men vårt uppdrag är att leverera nyheter och reportage. Och vi ska göra det i princip 24 timmar om dygnet och med vederhäftighet och relevans till er läsare. Skillnaden jämfört med förr är att det sker i andra former och framför allt med annat distributionssätt där mobilen är den pryl som sticker ut mest.

I framtiden blir förmodligen också den obsolet och vi får nyheterna via ett chip som klistrats fast bakom örat eller på nåt annat strategiskt ställe. För även om vi idag fortfarande har kunder som vill ha nyheterna en gång per dygn och i pappersform, måste vi kunna erbjuda också andra tjänster som efterfrågas för att vi ska överleva. Det betyder att vi aldrig kan stagnera och luta oss tillbaka utan måste hela tiden jobba för att ge er läsare det ni vill ha, och det ni inte visste att ni ville ha.

ANNONS

Experterna säger att vi bara är i datoriseringens barndom. Smarta lösningar kommer att göra livet enklare på flera plan och servicen bättre tack vare digital teknik. Så är det med framtidens sjuk- och äldrevård, transporter och bilar, och så är det för oss tidningar. I alla fall om vi ska klara 140 år till.

ANNONS