Anklagelser som saknar grund, en bild på barn som ska ha betett sig illa och bilder på individer som påstås ska ha begått ett brott. Det är några exempel på inlägg som på senare tid har publicerats i lokala Facebookgrupper i Bohusläningens bevakningsområde.
Det är grupper som har stor makt genom att medlemmar når ut till tusentals människor genom ett snabbt klick.
– Jag ville skapa en grupp där Uddevallabor kunde nå ut till varandra om aktuella händelser i staden och på några veckor hade vi tusentals medlemmar, säger Dotte Nielsen som är administratör och grundare till Facebookgruppen "Uddevalla: Aktuella händelser".
Facebookgruppen har idag 23 000 medlemmar där 20 000 är aktiva dagligen. I gruppen kan det publiceras upp till 100 inlägg per dag.
LÄS MER:Med makt kommer också ansvar
Han berättar att gruppen ska fungera som en stor anslagstavla där du kan ge tips, fråga efter en bortsprungen katt eller få svar på frågor rörande staden. Men istället har det blivit en kanal för många att uttrycka ilska och missnöje på.
– För mig som skapat gruppen känns det tråkigt och ledsamt när jag ser olämpliga inlägg som inte alls hör hemma där.
Tillsammans med två andra administratörer har Dotte Nielsen ansvar att se till att inläggen som publiceras är relevanta men också att agera när inläggen är olämpliga och blockera personer som beter sig illa. I gruppens beskrivning finns det fyra regler som alla medlemmar måste följa: Inlägget ska vara relevant för Uddevalla, inget hatiskt innehåll eller mobbning, ingen reklam eller skräppost och du ska respektera andras privatliv.
"Ibland missar vi inlägg vi egentligen skulle velat ta bort"
– Vi som är administratörer ska alltid ta bort inlägg som är hotfulla, främlingsfientliga eller som hänger ut specifika personer på något sätt. Vi försöker hålla koll dagligen och har tydliga riktlinjer vi följer när vi modererar, säger Dotte Nielsen.
Att ansvara över gruppen som administratör beskriver han som en utmaning. Genom åren har han observerat allt från personangrepp till brottsanklagelser och hot. Men att moderera en sådan stor grupp, bredvid ett heltidsjobb, berättar han är svårt och det händer att inlägg inte upptäcks.
– Många väljer att uttrycka sin ilska på internet och det är lätt att tycka till bakom en skärm. Vi måste agera nätpoliser men ibland missar vi inlägg vi egentligen hade velat ta bort.
Vilka konsekvenser tänker du att det kan få när ni missar att ta bort inlägg?
– Det är klart att det inte är okej med personangrepp och när en specifik person pekas ut så kan det skada den personen. Vi skulle aldrig låta ett sådant inlägg ligga kvar medvetet, så fort vi lägger märket till det tas det bort. Medlemmar brukar också anmäla inlägg, då får vi en notis och agerar direkt.
Dotte Nielsen berättar att det har blivit fler negativa inlägg i gruppen de senaste åren och att de har försökt få in en mer positiv stämning. Samtidigt pekar han på att det är ett personligt ansvar som medlem att tänka till innan man väljer att publicera ett inlägg. På senare tid berättar han att han har fått klagomål på den negativa stämning som finns i gruppen.
– Vi har fått många önskningar om att gruppen ska läggas ner på grund av den negativa stämningen, säger han.
Många publicerar negativa inlägg
Men det är inte bara i Uddevallas lokala Facebookgrupp som administratörerna måste rycka in och radera olämpliga inlägg.
– Vi ser allvarligt på när en medlem exempelvis anklagar någon i ett inlägg och vi har ett tydligt ansvar att se till att alla medlemmar följer reglerna, säger Ingemar Forsström som tillsammans med tre andra modererar gruppen "Vi som älskar Lysekil", en grupp med över 12 000 medlemmar.
Han berättar att de aktivt valde namnet "Vi som älskar Lysekil" för att den bara ska innehålla positiva inlägg fritt från politik och anklagelser. Trots det behöver de varje vecka radera inlägg som strider emot gruppens regler.
– Vår sida är till för att publicera fina bilder på Lysekil och tips om evenemang eller positiva saker som händer. Därför raderar vi alltid inlägg som strider mot detta direkt, säger han.
Eva Olofsson grundade Facebookgruppen "Saker som händer på Orust" som likt gruppen i Lysekil skulle vara en plattform för tips och evenemang. Istället publicerades ilskna inlägg och personangrepp.
– Trots tydliga riktlinjer fylldes sidan av olämpliga och i många fall kränkande inlägg.
Därför valde hon att byta namn till "Positiva saker som händer på Orust" och nu tar hon och moderatorerna bort alla negativa inlägg.
– Jag vill inte ha mer negativt, det finns på så många andra sidor. I denna grupp måste vi få slippa det, säger hon.
Lagen om elektroniska anslagstavlor
Mårten Schultz är professor i civilrätt, och arbetar som forskare vid Stockholms universitet. Han är en expert på nätjuridik och undersöker hur regler och lagar appliceras på nätet.
Han berättar att det ofta råder en oklarhet kring vem som ansvarar för innehållet i en Facebookgrupp; är det administratören eller är det den som har skrivit inlägget? Svaret är att ansvaret ligger på båda parterna.
Enligt lagen om elektroniska anslagstavlor, den så kallade BBS-lagen, är en administratör för en Facebookgrupp ansvarig för det som skrivs där och skyldig att ta bort kommentarer som kan vara olagliga inom rimlig tid.
– Enligt lagen har administratören en skyldighet ta bort inlägg som avser olaga hot, olaga integritetsintrång, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, terrorrelaterade brott eller upphovsrättsbrott, förklarar han.
Administratör har blivit dömd
Trots att lagen infördes år 1998 så var det först i juni i år som någon dömdes enligt den. Då dömdes administratören för Facebook-gruppen "Stå upp för Sverige" för att ha låtit rasistiska inlägg ligga kvar på sidan.
Skälet till att bara en person har dömts menar han är för att brottet måste vara uppenbart och det måste gå att bevisa att administratören medvetet har låtit inlägget finnas kvar på sidan.
– Det måste handla om ett inlägg som uppenbart bryter mot lagen och om en administratör missar att ta bort ett olämpligt inlägg så betyder inte det att personen bryter mot lagen. Men rimligt är att olämpliga inlägg bör tas bort inom ett dygn, säger han.
När det handlar om bilder på människor som publicerats utan tillåtelse på internet, detta fall i Facebookgrupper, förklarar han att det faller under GDPR-lagen som finns för att skydda individers personliga integritet.
Enligt den lagen får det inte publiceras en bild på någon eller något som går att koppla till en specifik person. Det kan vara uppgifter som exempelvis namn, adress, personnummer men också klädsel, tatueringar och hårfärg.
– Det räcker alltså inte att täcka över ansiktet i en bild på en person för att undgå GDPR. Det finns fortfarande en chans att du kan identifiera personen genom klädsel eller hårfärg, säger han.
Facebookgrupp med stor makt
Emanuel Karlsten är journalist och föreläser runt om i Sverige om digitala mediers utveckling och sociala medier. Han beskriver sociala medier som nutidens verktyg för att göra sin röst hörd.
– En lokal Facebookgrupp kan vara en slags samverkan mellan invånare för att kunna varna och upplysa varandra om vad som händer i staden, säger Emanuel Karlsten.
Han förklarar att fenomenet grundar sig i vår historia och människors behov av att känna en gemenskap och skydda varandra.
– Vi har alltid velat gå ihop med grannskap för att skydda varandra. I detta föds en form av rädsla och vårdslöshet som leder till negativa inlägg.
För att inte falsk ryktesspridning ska ske anser han att ett stort ansvar vilar på administratörerna. De ska informera om vikten av källkritik, ha tydliga riktlinjer över vad som får publiceras och direkt ta bort inlägg som kan få en felaktig spridning.
– En lokal Facebookgrupp med en stor mängd medlemmar blir en stark maktfaktor i staden som styr invånarna och bygga en falsk misstänksamhet.
Innehåll utan granskning
Att uttrycka ilska och frustration i en grupp är enklare än att förmedla något positivt. Det är ett mönster Emanuel Karlsten anser är tydligt i sociala medier. Jämfört med traditionella medier, granskas inte innehållet innan publicering.
– En publicering av en bil eller en person kan nå en hel stad på några timmar. Men när något sprids så snabbt försvinner ofta källkritiken.
Han berättar att det är viktigt att försöka bryta det negativa flödet i gruppen med mer positiva inlägg. Detta för att klargöra det bakomliggande syftet och förhindra att gruppen blir en fristad för hets och påhopp.
– Felaktiga påhopp och rykten kan få förödande konsekvenser. Jag tror på en positiv samverkan i sociala medier men det måste ske med ett ansvar. Sociala medier har en extremt stor makt.
Bohusläningen har talat med Jens Börretzen, tillförordnad lokalpolischef i västra Fyrbodal, som uppmanar allmänheten att vända sig till polisen vid misstanke om brott, inte till en Facebookgrupp.
- Syftet kan vara att varna andra, men om en bild på en person publiceras riskerar man att skada den som anklagas för brottet. Var källkritisk och ta ansvar på sociala medier, avslutar Jens Börretzen.
