En kväll i maj satt Maj Malmros hemma på verandan i Kålltorp och kände sig ensam. Dels var 81-åringen isolerad på grund av coronapandemin, dels hade hon nyligen mist sin bästa vän, hunden Erik av rasen papillon.
– Han betydde allt för mig. Har du en hund så måste du gå ut och promenera. Nu går jag bara ut i trädgården och jag har bara hans urna kvar att titta på, säger Maj Malmros.
Skrev om sin ensamhet på Facebook
Hon bestämde sig för att göra något hon inte gjort tidigare: Skriva ett inlägg på Facebook.
– Jag tänkte att det är sjutton vad jag är ensam. Grannarna hejar och frågar hur jag mår, men ingen kommer och hälsar på. Så jag tänkte att nu ska jag verkligen skriva någonting.
Sagt och gjort. Hon lade ut följande inlägg:
Jag sitter här på altanen alldeles ensam, sen min hund dog och viruset har kommit, så är det inte någon som vill komma hit. Är det någon mer som känner så, kontakta gärna mig, så kan vi kanske träffas eller pratas vid. Jag vet vad ensamhet är för något.
Vad trodde du att resultatet skulle bli?
– Ingenting!
Men responsen blev överväldigande. Hundratals personer gillade Maj Malmros inlägg och svaren rasade in, något som P4 Göteborg var först att rapportera om.
– Jag trodde aldrig att det skulle bli sådant gehör. Det är inte klokt. Nu är det nästan uppe i 700 stycken som gillar det jag skrivit. Jag visste inte ens att det fanns så mycket folk i Kålltorp.
Maj Malmros är lokalkändis efter radioinslag
Redan nästa kväll skrev hon på Facebook igen.
– Jag tackade för alla som hört av sig och skrev ”Nu ska jag gå upp och lägga mig”. Då var det många som gick in och svarade ”God natt”. De bryr sig verkligen om en.
Under sommaren har Maj Malmros Facebooksuccé fortsatt.
– I dag kom det två personer och gav mig tio röda rosor. I går fick jag besök av en kvinna som hade med sig två små valpar. Nu är jag inte ensam längre.
Efter att radion fått nys om kärleksbombningen av Maj Malmros och gjort ett inslag så har hon närmast uppnått kändisstatus i området.
– Många har lyssnat på radioinslaget och tycker att det var bra gjort av mig. Det tycker jag faktiskt också. Att jag vågade!
Har du något tips till andra som känner sig ensamma?
– Att man ska våga mera. Man ska inte bara sitta tyst, jag har märkt att det är fel. Det är inte farligt att gå ut. Och börja prata! Vissa är så vansinnigt rädda och det är jag också, men jag vågar prata med folk i alla fall.
Vad händer härnäst?
– Nu ska jag klippa gräset. Det skulle jag ha gjort i går, men jag hann inte, för jag fick besök. Men hellre det än att klippa gräset i ensamhet.
