852 personer, varav 501 svenskar, omkom när passagerarfartyget M/S Estonia förliste på internationellt vatten på Östersjön den 28 september 1994.
För många av dem som överlevde och närstående till dem som avled är händelsen fortfarande ett öppet sår eftersom de anser att det finns observerade frågor kring varför fartyget förliste.
Så sent som under fredagen krävde 94 barn till omkomna och överlevare i en debattartikel i Aftonbladet att Statens Haverikommission ska medverka till att katastrofen ”blir utredd igen, grundligt”.
Enligt den estnisk-finsk-svenska haverikommissionens (JAIC) slutrapport, som publicerades i december 1997, sjönk Estonia på grund av att fästena och låsen till fartygets bogvisir var underdimensionerade.
Bogvisiret kunde därför inte stå emot de stora belastningarna under de svåra förhållanden med storm och höga vågor. De gjorde att det slets upp och öppnade bogrampen och vatten kunde därmed forsa in på bildäck vilket fick fartyget att kantra.
Särskild lag om gravfrid
Då Estonia ligger på internationellt vatten enades Sveriges, Estlands och Finlands regeringar 1995 om att göra det olagligt att dyka vid vraket för att skydda det från bland annat plundring. I Sverige infördes därefter ”lagen om skydd för gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget Estonia”. Utöver Sverige har alla länder runt Östersjön, förutom Tyskland anslutit sig till speciallagstiftningen.
Gravfridsavtalet är den centrala punkten när rättegången mot journalisten och regissören Henrik Evertsson och vrakexperten Linus Andersson inleds vid Göteborgs tingsrätt under måndagen.
Den 23 och 24 september 2019 anser Helene Gestrin, åklagare vid den nationella åklagaravdelning, att männen bröt mot gravfriden då de med en kabelstyrd undervattensrobot bedrev ”undervattensverksamhet” och filmade Estonia.
Evertsson åtalas i egenskap av ansvarig för produktionen medan Andersson för att ha skapat 3D-modeller av det material som spelades in.
Männen ingick i ett internationellt filmteam med både svenska, norska och tyska medborgare, och färdades i en tyskregistrerad båt.
Att båten som dykningarna utfördes från är tyskflaggad är något som försvarsadvokaten Hans Gestadius, som företräder Linus Andersson, tog upp i en intervju med Sveriges radio i samband med att åtalet väcktes i somras.
– Min klient har en hög maritim kompetens. Han vet vilka lagar som gäller på internationellt vatten och han såg inte att han genom att åka med på fartyget skulle bryta mot en intern svensk lag, sa Gestadius i intervjun.
Upptäckten öppnar för nya undersökningar
Henrik Evertsson har bland annat motiverat dykningarna med att det finns bristfällig dokumentation av Estonias skrov efter dykningarna som genomfördes på 90-talet.
Vid filmteamets undersökningarna upptäcktes ett 4 gånger 1,2 meter stort och tidigare okänt hål i höjd med vattenlinjen på styrbord sida av fartyget, en uppgift som presenterades i dokumentärserien ”Estonia – fyndet som ändrar allt”.
I en tidigare intervju med GP har Henrik Evertsson förklarat att han nekar till att han har stört gravfriden, vilket alltså även Linus Andersson gör. Däremot håller Evertsson med om att rättsläget är oklart. Lagen om gravfriden vid Estonia har tidigare aldrig prövats i domstol.
– Vi får se hur tingsrätten resonerar. Men vi har absolut inte stört någon gravfrid. Vi var aldrig inne i fartyget utan har endast undersökt det utifrån med en dykrobot – och det efter noggranna juridiska och etiska övervägningar. Vi var tvungna att göra den här dykningen för att kunna se om det verkligen fanns något hål i båten. Och vi hade stöd av anhörigföreningen, säger Henrik Evertsson i intervjun.
Regeringen har öppnat för nya dykningar
Efter att uppgifterna om hålet i skrovet publicerades har den Svenska haverikommissionen tillsammans med myndigheter i Estland och Finland inlett vidare undersökningsarbeten. Den svenska haverikommissionen har också skickat en hemställan till regeringen om att få genomföra nya dykningar vid Estonia, för att kunna undersöka om det tidigare okända hålet kan förändra synen på varför fartyget sjönk.
I december öppnade också Sveriges inrikesminister Mikael Damberg för att tillåta nya undersökningar.
– Regeringen kommer inte att upphäva griftefriden, däremot kommer vi att se över hur lagen kan anpassas för att möjliggöra de undersökningar som haverikommissionen vill genomföra, sa inrikesministern vid en presskonferens den 18 december.
Prisad för dokumentären
Dokumentärserien efter dykningarna gjorde att Henrik Evertsson i november belönades med Stora Journalistpriset i kategorin ”Årets avslöjande”.
“Han trotsade dykförbudet och fann hålet som tvingar tre regeringar att gå till botten med gåtan Estonia”, löd juryns motivering.
Men hur uppgifterna presenteras i dokumentären har också fått stark kritik av tio av Sveriges mest kända undersökande journalister och granskats i Magasinet Filter.
LÄS MER:Grävande journalister sågar nya Estoniadokumentären
Att Henrik Evertsson och hans kollega riskerar att bli dömda i samband med att de gjorde sina undersökningar har fått flera journalistorganisationer att reagera.
I ett gemensamt uttalande från bland annat Sveriges, Finlands, Estlands och Danmarks journalistförbund menar man att en fällande dom skulle vara ”förödande mot den undersökande journalistiken i de nordiska länderna”.
”Finns ett enormt allmänintresse”
Organisationerna menar bland annat att det skulle innebära en inskränkning av yttrande- och informationsfriheten enligt Europakonventionen, och menar också att det är tveksamhet om själva gradfridsavlagen är förenlig med internationell rätt då fartyget ligger på internationellt vatten.
– Det finns ett enormt allmänintresse för att ta reda på vad som hände med Estonia och därför ger Europakonventionen Henrik Evertsson rätt att försöka ta reda på det. Om Sverige kommer fram till att Europakonventionen inte gäller för journalistisk verksamhet, det vill säga att den svenska Estonialagen väger tyngre, så får det konsekvenser för alla journalister i hela Europa, sa Ulrika Hyllert, ordförande för svenska journalistförbundet till GP i november.
Åklagaren Helene Gestrin menar å sin sida att lagen som männen nu åtalas för gäller även för journalister.
Däremot skulle syftet med att genomföra dykningarna enligt åklagaren kunna påverka vilket straff en person döms till vid en fällande dom. Som högst riskerar de åtalade männen fängelse i två år.
– Det spelar ingen roll om man är journalist eller inte, däremot kan ju syftet med dykningarna påverka straffvärdet. Men även journalister måste förhålla sig till det regelverk vi har, har Helene Gestrin tidigare sagt till GP.
Estoniakatastrofen – enligt Haverikommissionen
* Klockan 00.24 den 28 september 1994 skickade bil- och passagerarfärjan M/S Estonia ut ett nödanrop. En kort stund senare sjönk Estonia söder om finska Utö.
* Tjugofem helikoptrar och fler än tio fartyg deltog i räddningsoperationen. 94 döda plockades upp ur det kalla vattnet. Bara 137 personer räddades. Enligt de officiella siffrorna omkom 852 människor, av dem 501 svenskar.
* Estland, Finland och Sverige tillsatte 1995 en gemensam haverikommission som lämnade sin slutrapport i december 1997. Slutsatsen var att fästena och låsen till kryssningsfärjans bogvisir var underdimensionerade. Bogvisiret slets upp under stormen och öppnade bogrampen. Estonia kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.
* I december 1994 beslöt den svenska regeringen att inte bärga utan i stället täcka över Estonia och utlysa gravfrid. I mars 1995 fick Sjöfartsverket i uppdrag att täcka över Estonia men i juni 1996 avbröts övertäckningen.
* Regeringen tillsatte 1997 en analysgrupp för att gå igenom hur samhället skötte hanteringen av Estoniakatastrofen. Analysgruppen kom fram till att politiker och myndigheter inte lyssnat till de anhöriga och rekommenderade 1998 att Sverige skulle försöka ta upp så många omkomna som möjligt.
* Trots ett antal polisutredningar och stämningar har ingen dömts som ansvarig för olyckan. Den omfattande svenska förundersökningen lades ner i februari 1999 efter beslut av riksåklagaren (RÅ). Hela processen kan dock komma att tas om efter att Riksenheten för internationell och organiserad brottslighet fått in en begäran om att återuppta brottsutredningen efter de nya uppgifter som framkommit i Henrik Evertssons dokumentärserie.
Källa: TT
Estoniakatastrofen – enligt privatspanarna
* Under åren har en mängd olika teorier om orsaken till fartygskatastrofen frodats. Den tyska journalisten Jutta Rabe förde i filmen ”Baltic storm” fram teorin att Estonia sprängdes av en hemlig, troligtvis rysk, organisation. Ombord ska det ha funnits två lastbilar med utrustning till det amerikanska robotförsvaret. Lasten kan senare ha bärgats av en hjulförsedd ubåt enligt Rabe, som lät genomföra dykningar vid vraket.
* Efter haveriutredningen avslöjades att Estonia använts för att smuggla krigsmateriel från forna Sovjetunionen till väst. Enligt svenska myndigheter var det dock inte fallet vid fartygets sista resa, men avslöjandet ses ändå som en bekräftelse för de som har alternativa teorier.
Källa: TT
