Sveriges lantbruksuniversitet, med avdelningen Havsfiskelaboratoriet i Lysekil, har genomfört provtrålningar årligen längs den svenska kusten i Västerhavet sedan 2001.
– Målsättningen är att övervaka utvecklingen av lokala bestånd med särskilt fokus på torsken, förklarar Joakim Hjelm vid Havsfiskelaboratoriet.
Sedan 2009 provtas kusten och skärgården mellan Fladen-banken i söder och Singlefjorden nästan uppe vid norska gränsen. Den senaste provtagningen som gjordes hösten 2018 men presenterades bygger på 32 områden, där man trålat i norra Västerhavet.
– Fångsterna av torsk utmed kusten var lika låga som de var under 2017 års prov. Fångsterna av torsk i utsjön var de lägsta som registrerats sedan de här proven introducerades, säger Joakim Hjelm.
Situationen bedöms efter provtrålningarna som lika allvarlig för kolja som för torsk och de övriga nämnda arterna är också pressade .
Vad drar ni för slutsatser av resultaten?
–Vi vet att fisketrycket varit för högt tidigare i många år. Men vi tror också att användandet av selektiva fiskeredskap har minskat. Sedan har kräftfisket ökat och därmed också bifångsterna. Det är slutsatser man drar.
Vad händer nu i nästa steg?
– Internationella havsforskningsrådet, Ices, kommer senare i sommar med de biologiska råden. Då ser vi om det här allvarliga läget för till exempel torsken gäller hela Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. Deras råd ligger till grund när EU fatta beslut om hur mycket som får fiskas nästa år.
Ordförande för yrkesfiskarna i Sverige. Peter Ronelöv Olsson, håller med om att fiskebestånden minskat.
–Men det beror på att det är för varmt i både Skagerrak och Kattegatt. Då flyr fisken, för att komma tillbaka när och om temperaturen blir rätt igen, hävdar Ronelöv Olsson.
Och hur är det med bifångsterna?
– Vi har ökat kräftfisket men inte bifångsterna och vi använde selektiva redskap.
Men har forskarna fel som varit ute och provtrålat?
– Nej. De har ju sett det de har sett. Men det beror inte på överfiske.
