Självmordslinjen, som drivs av föreningen Mind, har märkt av ett ökat kontakttryck under coronapandemin. Under april försökte olika personer kontakta dem vid över 27 000 tillfällen. Från och med 1 juni ska de hålla öppet dygnet runt efter att ha fått ett bidrag från Aviciis minnesfond. Arkivbild.
Självmordslinjen, som drivs av föreningen Mind, har märkt av ett ökat kontakttryck under coronapandemin. Under april försökte olika personer kontakta dem vid över 27 000 tillfällen. Från och med 1 juni ska de hålla öppet dygnet runt efter att ha fått ett bidrag från Aviciis minnesfond. Arkivbild. Bild: Jenny Ingemarsson

Samtalen till Självmordslinjen ökar under corona

Många personer som lider av psykisk ohälsa lider svårt under coronapandemin. Under april har samtalen till Självmordslinjen ökat med över 60 procent jämfört med samma period förra året.
– Vi har aldrig märkt av det här trycket förut, säger verksamhetsledare Anette Jäderberg.

ANNONS
|

Även de som inte smittas av coronaviruset påverkas av den pågående pandemin. Det handlar om minskade möjligheter till socialt umgänge, inställda evenemang och arbetslöshet – vilket kan påverka människors psykiska mående negativt.

På Självmordslinjen, en telefon- och chattlinje som drivs av den ideella föreningen Mind, har man märkt av ett kraftigt ökat tryck under våren.

Under april har olika personer försökt kontakta dem vid över 27 000 tillfällen – att jämföra med knappt 16 000 samma månad förra året, vilket innebär en ökning på över 60 procent.

Många säger att de var isolerade innan men att det är ännu värre nu. De får inte träffa sina barn eller barnbarn.

Verksamhetsledare Anette Jäderberg berättar att många av samtalen kan kopplas till coronaviruset.

ANNONS

– Det är många som känner en sårbarhet, har oro, nedstämdhet, ångest och självmordstankar. När man adderar isolering och social distansering blir det värre för dem, säger hon.

"Vi ser tydligt att oron har ökat för många personer. De som redan befinner sig i svåra situationer får det ännu tuffare", säger Anette Jäderberg, verksamhetsledare på Självmordslinjen som drivs av Mind.
"Vi ser tydligt att oron har ökat för många personer. De som redan befinner sig i svåra situationer får det ännu tuffare", säger Anette Jäderberg, verksamhetsledare på Självmordslinjen som drivs av Mind. Bild: Jenny Ingemarsson

De som ringer kommer från alla åldersgrupper och samhällsklasser. Gemensamt är att de känner en stark oro. Anette Jäderberg berättar att det kan grunda sig i tankar och känslor om företag som håller på att gå under, vårdkapaciteten inom psykiatrin just nu – samt en ökad ensamhet.

– Många säger att de var isolerade innan men att det är ännu värre nu. De får inte träffa sina barn eller barnbarn. Andra kan ha blivit uppsagda och har det dåligt ekonomiskt. Gymnasieelever och högskolestudenter som brukade ha rutiner omkring sig har plötsligt inte det längre. Då kan man få svårt att få ihop sin vardag, säger hon och fortsätter:

– Det är både de som har haft det jobbigt tidigare och nu upplever en större oro, samt nya människor som hör av sig för att de hamnat i kris.

Äldreisolering fortsätter

En stor andel av de som ringer in till Självmordslinjen är äldre. Personer över 70 år är också en grupp som har påverkats kraftigt av Folkhälsomyndighetens rekommendationer om isolering.

Under veckan hade många därför hoppats att nya, mildare riktlinjer skulle presenteras. Men så blev inte fallet. Efter att ha gått igenom de flesta patienter som drabbats allvarligt av sjukdomen beslutade Folkhälsomyndigheten att 70 år fortsatt är en lämplig gräns för äldre som särskilt behöver skydda sig mot smitta.

ANNONS

Under en presskonferens på tisdagen påminde socialminister Lena Hallengren (S) om att det inte är över än på länge och uppmanade det svenska folket att "hålla i och att hålla ut".

– Många äldre har hållit sig isolerade i månader. Det säger sig självt att det frestar på, sade hon.

Margda Waern, professor och överläkare i allmän psykiatri på Sahlgrenska akademin, delar socialministerns slutsats om att isoleringen frestar på och tror att många berörda blev besvikna av beskedet.

Margda Waern, professor och överläkare i allmän psykiatri.
Margda Waern, professor och överläkare i allmän psykiatri. Bild: Cecilia Hedström

Hon har forskat kring suicid bland vuxna, med särskilt fokus på de äldre och konstaterar att ensamhet alltid är en stor risk.

– Det växer ju längre det här pågår. Det handlar om känslan att känna sig utanför. Man känner att man inte har någon tillhörighet eller något som ger livet någon speciell mening längre. Det blir farligt.

Små saker kan göra skillnad

Margda Waern säger att tröskeln till socialt umgänge är högre än vanligt just nu när föreningsliv, religiösa sammankomster och annat har tagit en paus.

Som självmordsforskare har jag ibland sett hur små, små saker antingen tippar över så att det blir ett självmord, eller tvärtom – att det förhindras. Det kan räcka med några vänliga ord.

Hon oroar sig mest över dem som är äldre än 75 år. Många inom den ålderskategorin är inte lika vana vid att kommunicera digitalt och kanske inte längre har samma fysiska förmåga att komma ut och röra sig, vilket är viktigt för ens psykiska hälsa.

ANNONS

– Som självmordsforskare har jag ibland sett hur små, små saker antingen tippar över så att det blir ett självmord, eller tvärtom – att det förhindras. Det kan räcka med några vänliga ord. Man ska inte underskatta vad det kan betyda – att kunna få lite uppmärksamhet, uppmuntran och lite hjälp med praktiska saker som är extra svåra i dessa dagar.

Varje år begår cirka 1 500 människor självmord i Sverige. Ungefär en fjärdedel är över 65 år gamla. För många åldersgrupper kan det också finnas en tydlig koppling till alkohol, säger Margda Waern.

– När livet blir tufft för en del personer så blir det lättare att ta till alkohol som en lösning för en kortvarig bra effekt. Men i långa loppet blir det väldigt destruktivt. Det är också någonting som anhöriga kan se som en varningssignal att reagera på.

Tegnell: "Följer frågan nära"

Folkhälsomyndighetens statsepidemiolog Anders Tegnell säger att den psykiska hälsan hos personer över 70 år är jätteviktig, men påpekar samtidigt att det finns sätt att umgås även med restriktionerna.

– Man kan ju faktiskt göra väldigt mycket tillsammans utomhus. Och är man yrkesverksam i 70-årsåldern är det inte så att vi på något sätt säger att man ska sluta vara yrkesverksam. Det går definitivt att organisera ett arbete efter 70.

ANNONS

– Det finns många möjligheter. Kanske att man inte har tagit tillvara på dem i alla lägen. Jag tror att det kan vara en del av det. Men vi följer frågan väldigt nära. Det är en väldigt viktig aspekt i hanteringen av pandemin.

Anders Tegnell, statsepidemiolog.
Anders Tegnell, statsepidemiolog. Bild: Pontus Lundahl/TT

Han understryker att 70-plussares eventuella motvilja mot att hörsamma restriktionerna inte bara är ett individuellt risktagande, utan ett risktagande för hela samhället eftersom de riskerar att bli allvarligt sjuka och därmed kräva sjukhusvård.

För att de äldre ska kunna leva normalt igen menar han att Sverige måste få ner de sjunkande spridningstalen ännu mer, möjligtvis kombinerat med bra behandlingar, vaccin och bra immunitetstester.

Det låter som det är jättelångt kvar?

– Det får vi se. Man kan säkert hitta lösningar successivt under resan dit, säger han.

Hur länge tror du 70-plussarna är villiga att ställa upp på restriktionerna?

– Det är jättesvårt att veta. Än så länge har alla i Sverige varit extremt lojala mot det här, och de undersökningar som vi gör visar att de allra flesta i samhället fortfarande tycker det är relevanta åtgärder som vi föreslår och följer dem väldigt väl.

LÄS MER:Regionens kritik mot masstestning för corona

Självmordslinjen bemannar upp dygnet runt

Trots det ökade trycket på Självmordslinjen kan de inte ta emot nämnvärt fler samtal än tidigare. Varje månad når bara mellan 3 000 och 4 000 kontaktförsök fram till någon av föreningens volontärer.

ANNONS

– Vi har aldrig märkt av det här trycket förut. Vi ökar antalet mottagna samtal, men inte i den grad som motsvarar trycket. Vi rekryterar och utbildar nya volontärer hela tiden, säger verksamhetsledare Anette Jäderberg.

Hon berättar att de behandlar samtalen som kan kopplas till coronapandemin på samma sätt som de flesta andra.

– Vi bemöter dem på samma sätt som alla med oro och ångest. Det handlar om att lyssna på hur de har det. De får uttrycka all smärta, oro och ångest. Vi låter dem få plats till att bara prata. Det handlar om att lyssna medmänskligt.

Samma tips ger hon till personer som har någon i sin närhet med självmordstankar.

– Man ska våga stanna kvar helt enkelt även om det kommer att väcka rädslor när någon säger att den mår så dåligt att den har självmordstankar. Försök agera som att det är helt okej att den berättar och att du kommer sitta här en stund. Man ska inte komma med råd och lösningar direkt. Det handlar väldigt mycket om att förmedla empati. Alla kan göra det.

LÄS MER:Därför är coronadödligheten ojämnt fördelad över landet

Tillskott från Aviciis minnesfond

Vanligtvis håller Självmordslinjen öppet mellan 06 och midnatt. Men från och med måndag den 1 juni kommer det finnas bemanning dygnet runt. Det planerades redan innan coronapandemin. Anledningen är att de har fått utökade bidrag, bland annat från Aviciis minnesfond som startades av den avlidne artisten Tim Bergling föräldrar, Klas Berglind och Anki Lidén.

ANNONS

– Klas önskemål var att linjen skulle vara öppet dygnet runt eftersom de som mår dåligt oftast har det tuffare att hantera sitt mående och sina självmordstankar om nätterna. De har gett oss 30 miljoner för tre år. Då kan vi bemanna nätterna med volontärer. Det är jättebra, säger Anette Jäderberg.

Under natten får volontärerna för första gången ersättning. Pengarna ska även täcka lokalkostnader, teknik, löner för Minds anställda samt utbildning.

Hit kan du vända dig om du mår dåligt

Om du eller någon du känner mår dåligt är det bra att ha någon att prata med. Det finns flera hjälplinjer och stödsajter som man kan vända sig till för att få hjälp och råd.

Mår du själv dåligt? Eller är du orolig för en vän eller anhörig som mår dåligt? Det är viktigt att aldrig lämna en person som mår dåligt ensam. Om läget är akut ska man alltid ringa 112 eller vända sig till närmsta psykiatriska akutmottagning.

Men det finns även flera hjälplinjer och stödsajter som man vända sig till om man själv eller någon man känner mår dåligt.

Här följer några av de alternativ som finns:

MIND, SJÄLVMORDSLINJEN

Självmordslinjen har öppet varje dag mellan klockan 06 och 24. Där kan du prata med någon av Minds volontärer för att få stöd. De finns på telefonnummer 90101 men de har även en chatt på https://chat.mind.se/ som har öppet samma tider.

MIND, FÖRÄLDRATELEFONEN

Mind har även en föräldratelefon dit föräldrar till personer som mår dåligt kan vända sig. Telefonlinjen 020-85 20 00 har öppet på vardagar mellan klockan 10–15. Mer information finns på www.mind.se

JOURHAVANDE MEDMÄNNISKA

Jourhavande medmänniska driver en telefonjour som är öppen för alla att ringa. De finns för att bland annat ge stöd, visa förståelse och dela känslor med människor som inte har någon annan att vända sig till. De finns att nå på 08-702 16 80 alla dagar mellan 21–06 och på www.jourhavande-medmanniska.se

BRIS, BARNENS TELEFON

Du som är under 18 år kan ringa till Bris för att få prata med en kurator om det du funderar på eller om du behöver hjälp eller stöd med något. Numret är 116 111 och är öppet alla dagar mellan 14–21. Det är gratis och du får vara anonym.

SPES

Anhöriga till människor som tagit sitt liv kan vända sig till SPES för stöd och hjälp. Numret är 08-34 58 73 och de har öppet alla dagar mellan klockan 19:00–22:00. Mer information finns på www.spes.se

1177 VÅRDGUIDEN

Vårdguiden kan hjälpa till att ge svar på frågor om psykisk ohälsa. Det går också att läsa tidigare ställda frågor eller skicka in en egen fråga anonymt. Mer information finns på www.1177.se

KYRKANS JOURTJÄNST

Telefonjouren som nås på 031-800 650 är öppen vardagar mellan 13–21 och lördag-söndag mellan 16–21. Den göteborgsbaserade linjen är bemannad av volontärer och är öppen för alla. De driver även webbtjänsten SOS-brevlådan som nås på https://sos.svenskakyrkan.se/

ANNONS